Finns det egentligen något deppigare än en ”game over”-skärm? Du var precis påväg att nå fram till flaggan när någon sköldpaddeliknande typ sulade sin hammare i nyllet på dig. Så himla typiskt. Nu är alla osparade framgångar raderade och du måste börja om allt från början. Med det sagt tänkte jag nu berömma ett spel för alla underbara sätt jag som spelare tillåts misslyckas och hur elegant det förädlar missöden till höjdpunkter.

Jag pratar givetvis om Helldivers 2, spelet på överraskande många läppar. För er som liksom jättekrypen gömt er under en sten de senaste veckorna är detta ett kooperativt äventyr där spelare slår följe online i kampen mot utomjordiska monsterkryp och livsfarliga mördarrobotar. Allt för att försvara vår storslagna hemplanet Super Earth.

Spelet bjuder på en fantastisk Starship Troopers-inspirerad actionfest som tagit spelvärlden med storm sedan lanseringen i början av februari. Hur kommer då detta sig? Jag tror jag har listat ut åtminstone en bråkdel av spelets framgångsrecept och det handlar inte så mycket om hur tillfredsställande det är att krossa utomjordiska hot, för det är det också. Det handlar mer om hur förbaskat roligt det är att misslyckas och hur spelet får mig som spelare att bara borsta av dammet från axeln och glatt skutta in i nästa strid.

LÄS MER: Det ädla i Helldivers 2 är strategin

Varje uppdrag i Helldivers 2 består av huvuduppdrag, sidouppdrag och diverse småsysslor som att exempelvis förstöra fiendenästen eller hitta resurser. När jag hoppar in i ett uppdraget startar en nedräkning som berättar hur mycket tid jag har på mig att klara av det hela. Det här hade mycket väl kunnat bli ett problem om två spelare vill stressa till huvudmålet och två spelare vill försöka hinna med så mycket sidogrejer som möjligt. Grejen är dock att det inte riktigt spelar så stor roll. Visst hjälper den sistnämnda strategin om du vill hitta resurser för att uppgradera skeppet, men faktum är att spelare som klarar av uppdrag med oceaner av tid kvar på nedräkningen blir rikligt belönade för just. Spelare som däremot inte har mycket tid kvar har troligtvis spenderat den med att checka av en mängd sidosysslor som i sin tur innebär andra belöningar.

Skulle nu tiden likväl ta slut har jag ändå alla möjligheter att avsluta uppdraget med den skillnaden att jag blir av med möjligheten att kalla ner nya vapen och andra hjälpmedel från skyn. Skulle extraktionen misslyckas totalt offras våra soldater för demokratin medan vi som spelar likväl får våra erfarenhetspoäng och virtuella valutor. Det finns med andra ord ofantligt många fler sätt att lyckas än att misslyckas.

Tiden är dock inte den enda fienden i Helldivers 2. Tittar jag för mycket på klockan finns risken att jag ganska snabbt blir mördad av kryp, robotar eller klumpiga medspelare. Därför är det tur att det finns så många roliga sätt att dö på i det här spelet. Skulle jag mot förmodan gnissla tänder en stund efter ett extra bittert nederlag kommer en lagkompis kalla ner en ny klonad version av mig själv inom ett par sekunder. Skulle jag dö alltför många gånger behöver jag bara vänta några extra sekunder så är jag strax tillbaka per automatik.

Helldivers 2 leker och driver med tanken på att spelsoldaternas liv inte är värda mycket mer än en kexchoklad på ICA, något som även smittar över på mig som spelar. Jag är varken sur eller har dåligt samvete över mina missöden för jag vet att jag snart är tillbaka igen. Skulle det till och med bli så att jag råkar krossa en av mina medspelare när jag susar ner mot planetens yta är det inte heller hela världen. Jag kallar bara tillbaka min lagkompis och hoppas att hen inte är långsint.

LÄS MER: Stort, svulstigt, grandiost, Final Fantasy VII Rebirth

I en värld där Helldivers 2 hade varit en brutal science fiction-skjutare med en endaste optimal väg för framgång och ytterst begränsade återupplivningsmöjligheter hade det troligtvis varit fruktansvärt att jag som spelare kunde dö av ett dåligt placerat luftangrepp från en soldatkollega. Jag hade med största säkerhet inte skrattat länge över att min granat studsade på fiendens hårda skal och landade precis vid platsen där mina kompisar stod och kallade ner extra ammunition.

Helldivers 2 inser dock att alla potentiella missöden är en av spelets stora styrkor och har designat så att detta ska kunna ske med minsta möjliga bitterhet från spelaren. Det är brutalt och hänsynslöst på ett så underbart vänligt och lekfullt sätt. Det är skoningslöst på snällaste möjliga vis.