Mitt liv har så långt jag kan minnas, kretsat kring digitala spel. Och det hela började med tennis och ljuspistolskytte på en liten svarta låda från Intellivision som blev fröet som växte till en monsterplanta i klass med Jack och bönstjälken. Under åren som kom ägde jag troligen de flesta spel och hemdatorer som fanns att köpa, men det var först när jag övertygade farsan att köpa en Commodore 128D som det riktigt stora intresset tog fart. På den tiden var Datormagasinet min bibel och spel som The Last Ninja, Wizboll, Uridium och California Games nöttes till kassetterna började ge upp.

Några år senare bytte jag och alla kompisarna till Amiga 500, en dator som var långt före sin tid. Här fick jag för första gången smak på att skapa grafik på en dator, och med hjälp av det övergrymma Deluxe Paint kunde jag skapa realistiska bilder som fick mina kompisar att häpna. Något år senare gjorde jag lite grafik åt North Star (kända för sina megademos) och blev en del av gruppen, The Overlords. Självklart spelade jag tokmycket spel även under de åren, de jag minns bäst är Leisure Suit Larry-spelen, Cinemawares samtliga spel, Shadow of The Beast, Kings Quest, Lemmings och Strip Poker. Saknar verkligen de fantastiska spelkartongerna från den tiden, fyllda med extraprylar som kartor, stiliga manualer och till och med ”Scratch n´Sniff”-märken.

Tids nog dalade Amigans stjärna och jag som många andra vände mig mer åt konsoler för spelbehoven. Super Nintendo och Sega Megadrive tog världen med storm och Mario fick konkurrens som mest populära mascot. Personligen så gillade jag verkligen Super Mario World som spel, men ärligt talat så är Mario sjukt trist och totalt anti-cool. In kom då Sonic The Hedgehog, en super snabb och häftig igelkott med massor av attityd.

Att spelet dessutom var grymt snyggt och hade en genialisk bandesign, konverterade mig till en Sega Fanboi ända tills Mario 64 släpptes. Även om jag i smyg säkert spelade lika mycket SNES som SMD ;). Spelen jag diggade mest var Super Mario World, Sonic The Hedgehog 1-2, Phantasy Star IV, Ecco The Dolphine, Super Ghost´n Ghouls, Bubble Booble, Super Punch Out, Street Fighter II och Mario Kart. Minns ännu hur grymt sorgligt slutet på Phantasy Star IV, kanske mest därför jag spelade det en hel sommar och då insåg att det var slut på det roliga.

Men NES då? Den spelade jag mest hos kompisar, för datorn lockade mer då. Men om jag ska välja ett spel jag verkligen gillade på NES:en så blir det Metal Gear, som också råkar vara det första spelet i serien som blev nästan synonymt med Sony Playstation många år senare. Ärligt talat så känns spelet inte så coolt längre, men det är fortfarande ett fint minne!

Fortsättning följer…