Då och då får hashtags på Twitter en extrem spridning. Ibland är det något dumt, ibland något kul men då och då är det genuint intressant. Den trendande hashtaggen #GameStruck4 tog spelarsfären på Twitter med storm förra veckan. Hashtaggens syfte är att man med fyra bilder visar andra vilka spel som format oss som spelare. Det är spelet som informerat vår kärlek för specifika genres eller detaljer vi gillar i våra spel. Det svåra är att sålla ut sina fyra guldkorn som är mest influerande av olika skäl men många har gjort sitt bästa.

Det hela började den 18 april när film-streamtjänsten Filmstruck frågade sina följare på Twitter vilka filmer som förändrad deras liv. Detta gjorde under hashtaggen #FilmStruck4.

LÄS MER: Åtta spel för fyra vänner, en soffa och en Playstation 4

När Twitch-streamern Marcus “EpicNameBro” Sanders föreslogs att lista sina filmer på under livesändning sa han att han inte ser på film men däremot kunde göra en liknande lista om spel istället. Han skrev sin lista och gav tweeten hashtaggen #GameStruck4. Hans fyra spel var Final Fantasy Tactics, Demon Souls, Cave Story och World of Warcraft.

Sen dess har över 60 000 spelare och utvecklare delat med sig av sina listor. Några är förutsägbara och andra är det inte. Hashtaggen ger hursomhelst en intressant insikt om andra spelares tycke, smak och liv.

Många på Player 1-redaktionen tyckte också att hashtaggen var en kul att delade med sig på Twitter men som de skribenter vi är kände vi att vi gärna vill motivera våra val också och därför presenterar vi nu Player 1-redaktionens GameStruck4-listor, komplett med korta motiveringar varför dessa spel definierade oss.

Alexanders lista –  @Dogma_

Rock ’n’ Roll Racing (SNES/1993)
Traditionell bilkörning har aldrig varit för mig men när ett racingspel tillämpar regler för att skapa en betydligt mer röjig och kaotisk upplevelse är jag helt på tåget. Jag måste spenderat 100+ timmar i Silicon & Synapse rymdracer som inledde min kärlek till subgenren.

Super Mario 64 (N64/1997)
Super Mario eller Zelda? Vem skulle hamna på listan? Generellt gillar jag Zelda-serien mer MEN det beror på att jag kom fram till en sak, nämligen att jag gillar att utforska öppna världar. Detta var något Super Mario 64 inledde som sen informerade min då spirande kärlek till Zelda-serien och spel av liknande natur.

Shadow of the Colossus (PS2/2006)
Många gillar att prata om känslor när de talar om Team Icos mästerverk. För mig handlar allt om unik spelmekanik och design. Shadow of the Colossus är spelet som gör att jag alltid hoppas på nästa fyndiga spelmekanik som kan ändra min spelupplevelse fundamentalt.

Flower (PS3/2009)
Idag uppskattar jag s.k. walking sims väldigt mycket. Thatgamecompanys blomäventyr var en av de tidigare inom området. Det är zen som tusan men lyckas även förmedla en berättelse. Utöver walking sims är det Flower tillsammasn med spel som Braid och Limbo som inleder uppskattningen för indietitlar och mindre spel.

 

Niklas lista – @Niklasalicki

Sid Meir’s Colonization (PC/1994)
Civilization var spelet som öppnade spelens underbara värld för mig, men det var dess uppföljare Colonization som cementerade den. Älskade blandningen av historia, strategi och – i alla fall på den tiden – vacker och uttrycksfull grafik.

Assassin’s Creed (multi/2007)
Efter att ha ramlat ur spelintresset under några år i min ungdom befann jag mig 2007 på en kulturredaktion på Sveriges Radio med ett exemplar av Assassin’s Creed som jag skulle recensera. På några timmar förälskade jag mig återigen i spelmediet.

Destiny (multi/2014)
TV-spel har alltid varit min stora hobby, men Destiny var det första spelet som blev en hobby i sig. Här upptäckte jag hur kul och utmanande det kunde vara att spela med andra. Dessutom var det första gången jag verkligen var delaktig i en community med allt kul det förde med sig.

The Last of Us (PS3/2013)
The Last of Us visade att TV-spel hade kapacitet att vara något mer än en rad spelmoment med en berättelse som ursäkt. Spel kunde säga något meningsfullt, uttrycka något viktigt, i harmoni med spelmekanik. Mina förväntningar på spel höjdes för alltid efter detta.

 

Jonas lista – @Harkaiden

Jazz Jackrabbit (PC/1994)
Denna sidescroller är ett av mina tidigaste och mest utstickande spelminnen. Även om det är lite föråldrat är det fortfarande lika ikoniskt i mina ögon som den gröna Rambo-kaninen Jazz själv. En tuffare variant av plattformsgenren med varierande vapen och fantastisk musik.

Duke Nukem 3D (PC/1996)
Det vore helt otänkbart att inte inkludera denna FPS-klassiker som jag först började spela redan vid nio års ålder. Då var det häftigt för att jag aldrig sett något liknande, och senare i livet fick jag desto större uppskattning för det. Jag spelar det än idag och tycker ännu att det håller.

Half-Life (PC/1998)
Det är få spel jag fördjupat mig i som Half-Life. Bortsett från vissa plattformsdelar är det en hejdundrande färd som, förutom varierande strider med utomjordiska och mänskliga fiender, besitter en berättelse där alla frågor inte besvaras när äventyret är slut.

Command & Conquer: Red Alert 2 (PC/2000)
Jag saknar verkligen Command and Conquer och i synnerhet Red Alert 2 som jag antagligen spelat och älskat allra mest. Det absurda sci-fi-upplägget med USA mot Sovjet, tidsmanipulering och Udo Kier som hjärnkontrollerande superskurken Yuri är fullkomligt mästerligt.

 

Davids lista – @Sveakungen

Ghouls ’n Ghosts (MD/1990)
Få spel är så svåra som riddaren Arthurs försök att rädda sin älskade prinsessa, men i motståndet fann jag att repeterandet av svåra etapper lugnade mig. Grind-David var född!

 

Defender of the Crown (Amiga/1986)
Även om det var omslaget till spelet som lockade från början, blev det ändå mitt insteg till berättelsebaserade strategispel. Kombinationen av action, vacker grafik och bordsspelsstrategi lockar mig än idag, men det var här det började.

Super Mario 64 (N64/1997)
En volt i luften, några simtag i vattnet och ett handstående i ett träd var allt som krävdes för att min kärlek till Mario och 3D skulle befästas. Här föddes också min ovillkorliga kärlek till Nintendos egna spel.

The Witcher (PC/2007)
Jag älskade verkligen Final Fantasy-spelen med all sin kulörta grafik, mäktiga trollformler och killar med 80-tals frisyrer. Fast efter några timmar med The Witchers mörka medeltids drama, fyllt med vargar, spöken och troll visste jag att en ny era i mitt rollspelsliv var född.

 

Adrians lista – @adrianolssonn

Call of Duty: Modern Warfare 2 (multi/2009)
 Modern Warfare 2 summerar mina tidiga tonår . Vänskapsband knöts, oförglömliga sena spelsessioner med online-vänner. Det var även spelet som fick mig att börja med Youtube. Även om jag inte spelar fortfarande är det något jag alltid kommer bära med mig som en fantastisk tid i livet.

Mafia 2 (multi/2010)
Spelet som än idag är en av mina absoluta favoritspel. Mafia 2 tog berättandet till en helt ny nivå. Det var första gången jag kände känslor på grund av en djup berättelse om brödraskap, svek och misär blandat med en av de, enligt mig, bästa atmosfärerna jag upplevt i ett spel.

The Elder Scrolls V: Skyrim: Special Edition (multi/2011/2016)
Jag spelade aldrig Skyrim när det begav sig, utan fick vänta på Special Edition. Jag häpnade över att ett fem år gammalt spel fortfarande höll måttet. Första spelet som lät mig skapa ett alter-ego och visade mig att man inte behöver en huvudkaraktär med röst för förhöjd inlevelse.

The Witcher 3: Wild Hunt (multi/2015)
The Witcher 3 var det första rollspelet jag på riktigt spelade igenom, och jag njöt varje sekund. Den beundra den fantastiskt vackra och öppna spelvärlden. Flera sidouppdrag var bättre än de faktiska huvuduppdragen. Det är omöjligt att glömma alla unika karaktärer som CD Projekt Red skapat. En spelupplevelse jag sent kommer glömma.

 

Gustavs lista – @gustafjanssonse

Tony Hawk’s Pro Skater (PS/1999)
THPS är ett spel som gav mig inspiration, musik och många timmars gemenskap under tidiga tonår. Bara en sak som att kunna se korta skateklipp var ovärderligt i en värld utan internet.

 

Project Gotham Racing 3 (X360/2005)
Det här spelet öppnade upp online-racing för mig. Något som idag lett till SFC, en gemenskap som knyts ihop på digitala racingbanor.

 

Project Rub (NDS/2005)
Detta spel, även känt som Feel the Magic XY/XX, är mitt första spel till Nintendo DS, en högst märklig spelupplevelse som fick mig att se på spel på ett helt nytt sätt. Något Nintendo gjort många gånger därefter.

 

Rayman Legends (multi/2012)
Rayman Legends har allt ett plattformsspel ska ha, grafik, humor och en perfekt utmaning! Denna perfektion fick mig som recensent att se över vad ett toppbetyg kräver.

 

 

Martins lista – @albumpojken

Halo: Combat Evolved (XB/2002)
Första spelet jag spelade som bjöd på en världsrymd lika öppen för äventyr som Star Wars-filmerna och Star Trek-TV-serierna. Aldrig har väl framtiden varit så närvarande och så löftesrik.

 

Metroid Prime (GCN/2003)
Spelet som visade hur man löder samman spelmoment och berättelse till en enda ljuvlig melodi. Spelet som alla senare spel som försöker skapa en enhetlig spelsynergi måste mäta sig med.

Portal (Multi/2007)
Spelet som slutligen visar hur man förenar spelmoment, världsdesign och berättande till en enda fantastisk enhet. Ett exempel på hur ett spel  berättar en historia utan att spelaren ens förstår att en saga förtäljs.

Mass Effect (Multi/2007)
Redan Star Wars: Knights of the Old Republic var fantastiskt, men det var här som världsrymden öppnade upp sig på allvar och uppfyllde alla de drömmar om rymdäventyr som Halo: Combat Evolved hade väckt i mig.

 

 

Vilka spel ingår i din #GameStruck4-lista? Berätta i kommentarfältet!