Att möta och komma till tals med sitt förflutna i Farewell North
Ibland kan det svåraste som finns vara att stirra sitt förflutna i ansiktet. Att komma tillbaka till platser som betydde så mycket för en som barn kan kännas så annorlunda när de eller den personen som alltid var med dig inte längre finns kvar. Min mamma var ensambarn så när jag och min lillasyster kom till världen var vi det finaste som fanns i våra morföräldrars värld. Mycket av min barndom spenderades i deras hus och många jular har firats ihop. Så när min morfar gick bort för två år sedan tog det väldigt hårt på mig. Jag väntade nästan lika länge innan jag kunde åka tillbaka till de platser som betydde så mycket för oss. Därmed förstår jag den svåra resa Cailey upplever när hon försöker att hantera sin mammas bortgång.
Farewell North är ett litet indiepusselspel som handlar om hur Cailey tillsammans med sin trogna följeslagare,bordercollien Chesly, tar sig tillbaka till sina barndoms marker. Där bland alla berg och små öar som Cailey växte upp i norra Skottland finns även det hus som Caileys mamma bodde i. Till sin hjälp har de en kanot som de använder för att ta sig fram, paddlandes genom vattnet. Men allt är inte så enkelt då Cailey har mycket ångest och ibland låser sig allt i hennes huvud och hon dissocierar. Det blir då svårt för henne att komma vidare och då är det tur för henne att hon har en så modig och handlingskraftig följeslagare som Chesly som kan hjälpa henne i tuffa tider och när det blir som jobbigast på insidan.
LÄS MER: After Us och grönskan i mina fotspår
Något annat som också ligger henne varmt om hjärtat är Gàidhlig, skotsk Gaelic. Gàidhlig var något som var viktigt för Cailys mamma och Caily känner sig såhär i efterhand besviken på sig själv över att hon inte bevarat språket mer än vad hon kanske borde. Gàidhlig är tyvärr ett utdöende språk med färre och färre talare för vart år som går. Idag är det bara cirka en till två procent av befolkningen som pratar eller ens förstår språket.
Gàidhlig ligger också spelets skapare Kyle Banks nära då spelets undertexter kas fås på just Gàidhlig, och faktum är att hela spelets UI och menyer också kan vara konstruerat i detta språk om så önskas, även om all talad dialog fortfarande är på engelska. Hursomhelst är det en väldigt häftig detalj och ett tecken på just hur Banks själv vill dra sitt strå till stacken för att bevara och sprida vetskapen om detta språk som är på sin svanesång.
Under spelets gång berättar Caily för sin fyrfotade vän om hur hon tappat den emotionella kontakten med urspråket. Hon talar om hur hon bland annat valde att stava sitt namn mer engelskt för att det kändes rätt för henne men hur hennes mamma reagerade negativt på det. Detta är något som jag själv kan relatera till då jag bytte mitt tilltalsnamn som ung vuxen och hur min mamma inte tog det särskilt bra.
SPEL MED MER HUNDAR: Slädhundsdrivna äventyr i The Red Lantern
När Caily kommer tillbaka till skärgården är hela världen grå, övergiven och öde. Hon har svårt att se vad som egentligen finns där då hon hela tiden är fast i sitt eget huvud. Det är med hjälp av Chesly som hon lyckas återupptäcka sin barndom. Det finns många öar och skär, och på varje plats finns det något att minnas tillbaka till. Det kan vara allt från deras barndomshem till hur Caily minns hur de vallade får tillsammans eftersom hennes mor var en herde. Chesly och lite magiska tistlar med rötterna i den historiska myllan hjälper henne att se saker från andra perspektiv. Chesly är ur många avseenden en terapihund för Caily samtidigt som han också är hennes bästa vän. Därmed är det inte så märkligt att det är just Chesly som är sagans sanna hjälte och protagonist, och den avatar jag som spelare har kontroll över. Detta är en historia om en fyrfoting som vill göra allt för sin tvåfotade bästa vän.
Kyle Banks beskriver Farwell North själv som ett open world-spel med pussel lite här och var, något som jag absolut håller med om. Det är inte ett superlångt spel, men det behöver det inte heller vara. Banks får sagt så mycket med så lite. Det är bara Caily som för dialog, eller tekniskt sett är det mer av en monolog. För den som har husdjur känner man säkert igenom fenomenet att man pratar med sina djur utan att egentligen få mer till svar än de skäller, jamar eller piper tillbaka. Det kan hursomhelst göra så mycket att bara ha någon med sig på en sån personlig och viktig själslig resa, så att man inte känner sig så allena. Min sambo jobbar inte i samma stad som vi bor i och veckopendlar därmed mycket. Jag vet att våra katter som bor hemma med mig hjälper mig så otroligt mycket med den ensamhet och depression som jag kämpar med. Så även ur detta perspektiv talade Farwell North till mig på ett särskilt sätt.
Tillsammans lyser Caily och Chesly upp öarna och skären, och bringar liv åter till höglandsarkipelagen. De tillåter även inre lugn att återvända till Caily medan det breda djurlivet av rävar, fåglar, får, sälar och valar för att nämna ett fåtal, bidrar till harmoni på in- och utsida. Att se allt väckas till liv igen framför ögonen på henne både bokstavligt och metaforiskt hjälper både henne och mig att acceptera det vi gått igenom. Och med acceptans kommer mentalt lugn som gör den långa resan att bearbeta våra trauman så mycket enklare.
Kommentarer