Omfamna ditt mod och bli en spelskribent
Har du någonsin känt som att du drunknat i andras åsikter? Det släpps ett nytt spel och det recenseras på spelsidor, på Youtube och i tidningar, och det streamas och kommenteras på Twitch, och det diskuteras friskt på Twitter och Discord. Anledningen till att jag började att blogga om TV-spel var inte för att jag tänkte att ”jag har rätt och ni har fel, och nu ska jag bevisa det” – okej, det tyckte jag kanske, men det var inte det som var det viktigaste. Det avgörande var att jag kände det som om det fanns en flodvåg av åsikter som forsade genom mig, tills jag knappt visste vad jag själv tyckte längre och jag undrade om jag verkligen tyckte det jag tyckte, eller om det enda jag gjorde var att återupprepa andras åsikter som lät bra. Att börja blogga om spel handlade om att formulera min egen åsikt, att ta reda på vad jag verkligen tyckte och sedan sätta den insikten på pränt. Att kunna stå för min egen åsikt.
I den här texten vänder jag mig direkt till dig som funderar på att börja skriva om TV-spel, men känner dig osäker. Är det inte lätt att tycka fel, och hemskt att få skäll på nätet? Det finns så många andra som skriver om TV-spel – så vad gör just mig unik? Är min röst verkligen värd att bli hörd bland alla de andra? Alla andra som är mycket smartare och har spelat så mycket mera spel än jag. Först och främst kan jag garantera att just du är en unik individ, så det behöver vi inte oroa oss för. För det andra garanterar jag lika säkert att om du har något att säga så finns det någon som vill lyssna. För att lyckas som TV-spelsskribent behöver du bara tre saker:
- Du behöver spela. Hur mycket är mindre viktigt, men spelas måste det göras.
- Du måste ha någon slags insikt om det du spelar, så du kan formulera en åsikt om det du spelar.
- Du måste kunna skriva lite, lite bättre än de flesta.
Kommer du på dig själv med att spela TV-spel, och med att ha en åsikt om det du spelar som du kan härleda till något konkret, något som du dessutom kan få ner i text, så är det bara att köra loss. Då är det bara att börja skriva om spel, antingen på din egen blogg eller tillsammans med andra.
Det finns flera fördelar med att ha en egen spelblogg. Man bestämmer själv när saker ska läggas upp och vad som ska läggas upp, och man har hundra procent kontroll över allt. Men jag vill påstå att fördelarna med att skriva för en seriös spelsida överväger. Först och främst får du en redaktör som kan kolla igenom din text och rensa bort den värsta svengelskan och de mest opassande drogskämten. Och du är hela tiden omgiven av de övriga, och kanske mer rutinerade, skribenterna på sidan som du kan fråga om råd när det är något tekniskt uttryck i någon engelsk recension som du inte förstår. För det händer ju alla titt som tätt.
Det som jag framför allt upplevde som positivt när jag lämnade min blogg bakom mig och anslöt till ett större sällskap, var att jag inte längre kände som att jag måste ha en åsikt om precis allt som hände i spelvärlden. När jag hade min egen blogg kändes det som att när det skedde en skandal i spelvärlden eller det utannonserades ett nytt spännande spel, måste jag och min blogg också ha en åsikt. Nu när jag skriver för Player 1 behöver jag inte ha en åsikt om allt, för det finns andra skribenter på sidan som också har åsikter och mer än gärna uttalar sig. Så jag skriver om Overwatch och Splatoon, och så får andra skriva om Call of Duty och Battlefield.
Men hur är det med gratisspelen?! Får man inte gratisspel när man skriver om TV-spel?! Jo, man kan få spel utan att betala för dem, och, jo, man får spela spelen före alla andra – lyxigt eller hur? Fast ”gratis” är, som vanligt i spelvärlden, ett ord med modifikation. Det ska förstås skrivas en recension också, och ibland kan det bli en rejäl tidspress om deadlinen ligger nära inpå. Är du en sådan spelare som gillar att sluka ett nytt spel med hull och hår över en helg, och du inte kan sluta spela förrän du klarat det, då passar du utmärkt som spelrecensent. Är du en spelare, som jag, som gillar att ta det lugnt och njuta av spelet bit för bit under en längre tid, passar du sämre som spelrecensent. Och då har vi inte ens pratat om problemet att i fall du kör fast i spelet och det inte har släppts ännu, kan du förmodligen inte googla lösningen. Oops! Men är du som jag och inte tål stress behöver du inte recensera alla de nyaste spelen när du skriver om TV-spel, det finns massor av annat att skriva om.
Man kan skriva analyser av olika genrer, speldagböcker, berättelser om hur onlinespel förändras i och med alla uppdateringar, minnen från barndomens spelande, analyser av spelförsäljning, kommentarer till nyheter, spelguider, intervjuer med intressanta personer och nedslag i spelhistorien – det finns massor av artiklar som vill bli skrivna. Och det kommer ständigt nyheter, trailers och avslöjanden inom spelvärlden varenda dag som man kan ha en åsikt om. Om du är av den stresståliga typen som gärna har åsikter om allt och alla förstås.
Nej, alla spelskribenter måste inte vara huggna ur samma stycke. Du kan bli en sådan skribent – som jag inte orkar vara – som har en åsikt om precis allting varenda dag, eller kan du skriva enbart om japanska rollspel eller om realistiska rallyspel. Spelvärlden är i ständigt behov av mer mångfald, och då tänker jag framför allt på nya infallsvinklar och ovanliga erfarenheter. Det finns inget krav att man ska vara nyskapande i varje text, men att leta upp en stig som ingen annan har vandrat kan vara början på ett nytt och spännande äventyr, som alla som älskar att läsa om TV-spel kan vara intresserade av.
1991 lanserade rockbandet U2 sin spektakulära och numera legendariska turné Zoo TV. Den var en reaktion på bandets tidigare turnéer som hade varit relativt avskalade. Bandet hade börjat tycka det var lite läskigt att stå ensamma på en scen inför 80 000 åskådare. Det kändes som om de drunknade i folkmassan varje kväll. Så de behövde något som kunde vända på steken. Zoo TV blev således allt annat än avskalat. På scenen samsades bandet med den visuella kakafonin från hundratals TV-apparater, magdansare och hängande drabanter, och sångaren Bono antog skruvade personligheter som The Fly och Mr McPhisto. Bandet beskrev showen som ”att köra ner en långtradare i publikhavet”. Vill du köra en långtradare rakt genom spelvärlden? Hör då av dig till oss på Player 1. Vi letar alltid nya unika röster.
Kommentarer