Det enda som är bättre än att spela tv-spel är väl att läsa böcker, så visst är det tur att det har kommit så många fascinerade böcker om tv-spel den senaste tiden! Jag har valt ut sex av de senaste årens mest omtalade böcker om tv-spelshistorien och jag kommer att recensera dessa böcker i sex artiklar.

Vilka är värda att läsa och vilka är det inte?

Idag börjar vi med en recension av Press Reset av Jason Schreier, känd speljournalist från Kotaku, Bloomberg News tech-del och podcasten Triple Click.

Vad? Efter Jasons Schreiers första bok, Blood, Sweat and Pixels, som handlade om hur svårt det är att skapa ett framgångsrikt tv-spel eller att överhuvudtaget slutföra skapandet av ett tv-spel, handlar hans andra bok om spelföretagen som lade ner, av förklarliga eller av vettlösa anledningar, och vad som hände med de inblandade efteråt.

När? Vi får återblickar till både 80-talet och 90-talet, men framför allt är det åren 2006-2013 – det vill säga Wii/Xbox360/smartphone-eran – som skildras.

Vilka spel? Epic Mickey, Kingdoms of Amalur: Reckoning, Bioshock, Bioshock 2, Bioshock Infinite, Dead Space 2, Battlefield Hardline, Enter the Gungeon, The Walking Dead (Telltale Games), med flera.

Längd: 300 sidor

Citatet:  “Mass layoffs and studio closures have become as fundamental to the video game industry as Mario’s jumps and Activision’s loot boxes. […] Working in games has always meant accepting that stable employment is the exception, not the rule.”

Sammanfattning: Jason Schreier är som vanligt lika intresserad av människorna bakom spelen, som spelen själva. Här får vi både spektakulära undergångar och häpnadsväckande återkomster när spelföretag går under – ibland av egen orsak, men oftast av orsaker helt utanför spelmakarnas egen kontroll. Boken består till största delen av Schreiers egna intervjuer med de inblandade.

Jag låter Schreier själv sammanfatta ämnet som boken avhandlar: “If only it were all glitz, glamour and exploding cars. The video game industry has a darker side, one that it’s bosses don’t like to brag about on quarterly earnings calls and at E3 press conferences. Even as gaming companies gobble up more and more money every year, too many of them struggle to provide stable, healthy environments for their workers. All it takes is one flop or sloppy business decision to lead that billion-dollar game publisher to enact a mass layoff or shut down a development studio, no matter how much money it made that year. Sometimes, a mistake is not even necessary – a big company may lay people off once a project is finished (only to rehire for the same positions a few months later) or please shareholders in time of the next fiscal quarter (fewer employers mean a cleaner balance sheet).

Volatility has become the status quo. Chat with anyone who has worked in video games for a few years and they almost certainty have a story about that time they lost their job.”

Förutom i prologen och epilogen, där Schreier återvänder till sina paradnummer för att göra spelbranschen bättre, som fler fackföreningar och mindre crunch, är Schreiers egna åsikter rätt nedtonade i boken. Jo, han bryter förstås in med sina syrliga kommentarer när det så behövs, men istället för att själv hålla låda låter han människorna bakom spelen komma till tals, och deras öden före, under och efter spelkarriären stå i centrum.

Här finns historier både om vad som händer när man först anländer till en spelstudio…

…och alla märkliga turer som följer när man tvingas stänga en spelstudio.

Bäst: Schreiers första bok var en läsfest, men det var lite trist att han bara skrev om de största spelsuccéerna – som The Witcher 3, Stardew Valley och Diablo III. I sin andra bok Press Reset är det framför allt de ”mellanstora” spelen, som Epic Mickey, Kingdoms of Amalur: Reckoning och Battlefield Hardline, som står i centrum och det gör den här boken ännu mer intressant att läsa än den första.

Kapitlet om hur baseball-legenden Curt Shilling ger sig in i spelbranschen för att ta sig an och besegra World of Warcraft och de bisarra turer, upp på högsta politiska nivå, som följer, är tveklöst hörnstenen i boken, och det är rimligtvis den berättelsen som fick Schreier att satsa på den här boken. Boken är full av rysliga historier från spelbranschen även i övrigt, men den hade inte varit densamma utan den här besynnerliga uppgång-och-fall-och-ännu-mer-fall-berättelsen, som förmodligen är för knasig för att man skulle kunna göra en film på den.

Sämst: I bokens första kapitel förfäras man av hur galen spelbranschen, och framför allt de stora förläggarnas nyckfullhet och maktfullkomlighet är, men mot slutet av boken sitter man bara och hoppas att ännu fler framstående spelföretag ska läggas ner under underliga former så Schreier har ännu fler fantastiska undergångshistorier att skriva om.

Under större delen av läsningen var jag övertygad om att Telltales olyckliga slut skulle vara det sista kapitlet, och när det sista kapitlet kom och handlade om något helt annat blev jag verkligen förvånad. Sedan handlade epilogen visserligen om Telltale, och boken fick det slut den måste ha. Men historien om Telltale hade tjänat på att få två gånger fler sidor än vad den fick. Låg den för nära i tiden, eller fick inte Schreier tillgång till de intervjuobjekt som han hade behövt för att kunna skildra den historien lika ingående som de andra berättelserna i boken? Förutom denna lilla fläck är boken fantastisk.

Spoilers? Det enda negativa med Jason Schreiers första bok, Blood, Sweat and Pixels, var att han spoilade handlingen i flera av spelen han berättade om, oftast helt i onödan, då det inte fanns någon kunskapsmässig eller berättarmässig anledning att göra det. Det har han som tur var slutat helt med till Press Reset. Vi får veta att det första Bioshock har en oväntad twist i slutet av spelet, och att The Walking Dead: Telltale har många svåra moraliska val, det är allt. I vanliga fall får man spela spelen först och sedan läsa boken om spelen, men här kan du faktiskt läsa boken först och sedan spela spelen om du vill. Och det vill man efter att ha läst den här boken!

Köp från: Adlibris, Bokus, Amazon.se

Följ Jason Schreier på X: @jasonschreier