Vackra pixelspel är inte så ovanliga numera, men Children of Morta står ändå ut som osedvanligt vackert, åtminstone på ytan. Men innan vi pratar grafiska kvaliteter tänkte jag bara kort gå igenom premisserna för spelet. Visst skulle jag kunna prata om hur folket finansierade spelet och hur länge det tog innan spelet äntligen släpptes på riktigt, men jag hoppar det! Låt oss istället prata om vad som är speciellt med Children of Morta, nämligen familjen och hur allt kretsar kring den och dess medlemmar. Huvudpersonerna i spelet tillhör alla Familjen Bergson vars öde sedan generationer tillbaka är att beskydda allt levande i sin omgivning från ondska och korruption.

Som i alla goda historier börjar det med att ondskan vuxit sig stark och måste åter pressas tillbaka. Vilket här sker genom att korruptionen växer och smittar allt levande i Mortabergets inre delar, som då förvandlas till ondskans hantlangare och sprider död och elände omkring sig. Efter ett kort intro som förklarar ovanstående lite mer detaljerat förflyttas vi till ett stort hus med tillhörande omgivning. Byggnationen är otroligt detaljerad och fylld av små intrikata detaljer som vackra mosaikfönster, mystiska konstellationer som tycks hysa olika former av magi, ornament i stil med tyska 1600-tals hus och vackra möbler. Samtliga familjemedlemmar har egna unika rum som speglar deras intressen och personligheter.

MER VACKRA SPEL: The Sojourn

Omgivning innehåller allt från vackra trädgårdsarrangemang till klippavsatser med en hisnande utsikt över mäktiga bergsmassiv. Överallt finns det liv i form av olika djur eller människor som berikar och föder känslan av ett levande landskap och inte bara en kuliss för att stå som bakgrund till själva historian. Jag  skulle utan tvekan kunna rama in de här scenarierna och sätta upp dem på väggen.

När Bergsons får nys om att inte allt står rätt till och att deras marker håller på att invaderas av ondskan själv, samlas alla till ett familjeråd för att smida planer hur detta ska förhindras innan det är försent.

Efter några hetsiga diskussioner enas familjen om att de som är mest lämpade att undersöka läget i bergets inre är familjens äldsta dotter Linda och fadern John. Då Linda använder en snabb och pricksäker båge som vapen väljer jag henne att börja spelet med. Att avverka okända monster på distans är mig mer lockande än att svinga ett svärd i närkamp vilket John erbjuder.

Väl nere i bergets inre möts jag av slumpmässigt renderade banor där målet är att nå fram till en av flera bossar. Underjorden är inte lika detaljerad och vacker som ovan jord, men istället blir det animationerna hos din valda hjälte som står för den visuella prakten. När Linda skjuter med sin båge drar hon snabbt bågens sträng bakåt i en svepande, nästan elegant rörelse samtidigt som hennes långa mörka hår svallar. Vibrationerna i handkontrollen gör det ännu ett snäpp mer ”äkta”.

Striderna i sig är förhållandevis simpla där mängden fiender mer än skickligheten hos den artificiella intelligensen står för svårighetsgraden. Varianten är inte jättestor när det gäller typerna av monster du stöter på och spelets svar på Elitsoldater är så simpelt som att de lyser gult till skillnad från sitt ”normala” jag, samtidigt som de är tåligare och lite snabbare. Det som istället sticker ut är ett intressant system för uppgradering, där du exempelvis låser upp mer hälsa inte bara till dig själv utan också till hela din familj. Detta gör att man slipper råka ut för att någon i familjen blir oanvändbar om du inte använder denne på ett tag och bara spelar andra medlemmar av Bergsons. Men det är sällan ett problem i realiteten, för variationen i sättet de olika hjältarna strider på är stor och alla har sina fördelar inte minst gentemot spelets olika bossar.

Utöver de egenskaper som du låser upp permanent hittar du även olika gudagåvor som kan skänka dig allt från mer liv till att kunna frammana en eldsprutande drake vid behov. Precis som allt annat i underjorden är dessa helt slumpmässigt utspridda i allt från låste kistor till byte från döda fiender och existerar bara tills du du lämnar underjorden.

VILL DU HELLRE SPELA SPORTSPEL? : NBA 2K20

För att förhindra att det blir tråkigt att spela om samma bana flera gånger vilket är nödvändigt för att bli stark nog att klara av Children of Mortas bossar, finns där olika sidoäventyr inbakade som ger mer kött på benen om familjen Bergsons och världen omkring dem. Större händelser i underjorden påverkar permanenta saker ovan jord och kring familjens hus och marker. De fungerar mycket väl och gör att även om man inte lyckas döda slutbossen har man ändå uppnått något bestående med rundan utöver ren erfarenhet och förbättrade färdigheter.  Familjens beteende och vad de diskuterar sinsemellan speglar alltid vad du nyligen upplevt i bergets inre. Något som ofta yttrar sig som små mellansekvenser som utspelar sig i och kring huset mellan varje runda i underjorden.

Utöver ren erfarenhet samlar du också på dig guld från döda fiender och allsköns krukor som sedan kan omsättas i uppgraderade basegenskaper så som mer hälsa eller snabbhet för hela familjen.

Det är på detaljerna Children of Morta vinner, för som helhet är spelet inte mycket mer än dugligt, men alla små tillägg och väl genomtänkta påhittigheter ger spelet långt mer värde än man först tror. Ett bra exempel på detta är hur olika saker du hittar i underjorden dyker upp i Bergsons hus eller påverkar hur familjen beter sig. Något som du kan studera när du andas ut mellan striderna och kan se in i familjens liv utanför stridens hetta. Det blir nästan som ett levande dockhus där livet går sin gilla gång ovetande om att de är betraktade.

Kretsloppet som utgör spelet är väldigt beroendeframkallande och jag är snart upp i 20 timmar vilket är mycket för mig i ett spel av den här typen. Dessutom kan man spela Children of Morta i sällskap med sin familj eller vänner, då ett lokalt samarbetsläge finns och en online-baserat är på gång. Om du inte avskyr spel inom den här genren borde du verkligen ta en titt på den här pärlan, om än bara för att få bli en del av en väldigt intressant familj.