Jag har läst hundratals åsikter om Google Stadia, den nya speltjänsten där spel streamas direkt från serverhallar, vid det här laget, och några stycken av dem har varit av människor som faktiskt testat tjänsten. Och de har alla väldigt starka känslor. De flesta negativa. De tycker teknologin är bristfällig, affärsmodellen skev och spelutbudet bristfälligt. Det är tyckare som tycker att Google utövat falsk marknadsföring när de sagt “upp till 4K”, och skribenter som skriver att det är sjukt att behöva betala för spel.

Samtidigt sitter jag framför min TV och kan spela Destiny 2 i 60 fps för första gången någonsin. Igår på lunchrasten satte jag igång Tomb Raider på min MacBook. När jag köper ett spel tar det sekunder från att jag genomfört betalningen till att jag är igång och spelar. I sitt glimrande bästa är Google Stadia fantastiskt, och ingen kan säga emot mig där.

Men på frågan huruvida Google Stadia generellt är bra blir det hela genast mycket mer komplicerat. Den kritik som förts fram den senaste veckan är ibland befogad och ibland helt obefogad, men för att underlätta för mig själv tar jag upp dem en och en.

Teknologin

Jag bor i Stockholm strax utanför tullarna. Jag har stadsfiber och en helt ny router med 5 Ghz-band och det är ca. två meter mellan den och min TV. Mina förutsättningar för att spela Google Stadia kunde knappast vara bättre, och således har även upplevelsen varit i princip perfekt. Jag har knappt märkt några tecken på att spelet faktiskt streamas till min TV. Som i inga alls. Spelar jag i 4K på min TV är det en upplevelse som slår den jag får på min Playstation 4 Pro, framför allt för att spelet äntligen är i 60 fps.

När jag kör från datorn i sovrummet kan det ibland frysa till, kanske var 10:e minut. Ofta när min flickvän stänger dörren för att jag har för hög volym. På jobbet kan det också vara sådär, jobb-nät påverkas av så många saker så det tycker jag man får räkna med. Men om man bara ser till Googles löfte om en direkt spelupplevelse som tangerar konsolspelande? Ja då tycker jag faktiskt att Google, för den genomsnittlige spelaren, har levererat.

Problemet är bara att få har de förutsättningar jag har med obegränsad data med snabb router och fibernät. I många delar av världen har man till och med begränsningar på den data man får ladda ner varje månad. När Xbox säger att deras Xbox One X kan leverera 4K i 60 fps kan de vara hundra procent säkra på att detta kommer ske. Google kan omöjligen göra det, så den individuella upplevelsen av tjänsten är upp till de individuella förutsättningarna. För mig? Ja då funkar det nästintill perfekt.

Prismodellen

Det känns som om jag lever i någon slags Kafka-inspirerad upp-och-ner-värld. Just prismodellen är det som flest människor kritiserar. Google Stadia i sig är gratis, men för att få tillgång till den idag behöver du köpa ett hårdvarupaket bestående av en spelkontroll och en Chromecast Ultra. Du får då tre månader Stadia Pro, en slags premiumprenumeration som bland annat ger dig upplösning upp till 4K, lite billigare pris på några spel samt två gratisspel i månaden. Och här verkar alla människor få en kortslutning.

När det började ryktas om Googles streamingtjänst förväntade sig alla en prismodell som utgick från Netflix. Eftersom streaming = Netflix = månadsprenumeration antar jag? Istället valde Google att gå efter en mer klassisk affärsmodell där man betalar för de spel man vill ha. Precis som på Steam. Precis som på Epic Game Store. Precis som på Playstation Store. Precis som på Xbox Store. Precis som bokstavligt talat alla andra stora speltjänster idag.

HUR DET BÖRJADE: Google utannonserar sin nya spelplattform: här är Stadia

Trots det kallas Google Stadias affärsmodell för “helt verklighetsfrånvänd”. Att betala för det man vill spela? Hur tänker Google egentligen?! Jag är helt förbryllad. Hade jag hellre velat ha en månadsprenumeration? Ja jag antar det, hade varit smidigt. Gärna en som Xbox testar parallellt med Game Pass. Men jag förstår hur invecklat det hade varit att ha med från dag ett. Alla avtal som hade behövts fixas. Om jag får gissa tyckte säkert Google att det var enklare att koncentrera sig på att tekniken fungerar än att försöka ge sig på att ordna en månadsprenumeration.

Men framför allt: varför ska vi ställa det kravet på Google Stadia och ingen annan? Bara för att spelen levereras på ett lite annat sätt än på Steam? För det är verkligen den enda skillnaden.

Många har klagat på att spel kostar fullpris i affären, som till exempel Red Dead Redemption 2 som kostar halva priset i butik. Utan att jämföra med andra butiksplattformar där spelet för det mesta också kostar fullpris utan någon slags kampanj igång.

Klagomålen i detta område är, i min ödmjuka åsikt, helt verklighetsfrånvända och felaktiga. Google Stadia är precis som alla andra digitala butiker och det är märkligt att kräva något annat av dem.

Funktioner

Google Stadia kommer med flera nya och spännande funktioner, men inga av dem finns på plats vid lanseringen. Google hanterar Stadia som det vore en tjänst precis som deras andra, typ Gmail eller Google Drive. Problemet är att det egentligen inte är en tjänst precis som deras andra, det är en helt ny spelplattform. Och en viss grundfunktionalitet, som att kunna köpa spel direkt på TV:n utan att använda mobilen eller att kunna spela trådlöst med sin Stadia-kontroll på alla skärmar, borde verkligen ha varit med från dag ett.

Samtidigt: hur var Steam när det lanserades? Eller Epic Game Store för den delen? Det är svårt att släppa helt färdiga tjänster (uppenbarligen), men självklart är det rätt att kritisera Stadia för att så mycket funktionalitet ändå saknas dag ett.

Jag tror att kommunikationen över vad som faktiskt ska finnas på plats hade underlättats av att de hade kallat den här perioden, fram tills tjänsten släpps för alla, för “Early access” eller beta-period. Men det är vad det är.

Spelutbudet

22 spel vid release, med flera innan årsskiftet. Är det fattigt av Google? Ja jag antar det. Samtidigt, det är en helt ny plattform där spelutvecklare faktiskt måste lägga ner tid för att utveckla sina spel att fungera i Googles serverhallar. Flera kommande AAA-titlar har blivit utlovade framöver, och jag kan inte låta bli att jämföra med spelutbudet från när Xbox One och Playstation 4 lanserades. Det är ändå helt ok.

Hårdvara

Jag gillar Stadia-kontrollen. Den ser stilren ut, och har framför allt USB-C. Den “försvinner” i handen och knappar samt triggers är responsiva och “klickiga” ungefär som en Nintendo Switch Pro Controller. Den är godkänd helt enkelt, om än inte fantastisk.

Chromecast Ultra likaså. Den känns ju egentligen lite meningslös på det sättet att många TV-apparater redan har cast-funktionalitet inbyggd, så varför inte samarbeta med tillverkare för att få Stadia inbyggd i TV:ns operativsystem? Troligtvis bara en tidsfråga.

Slutsats

Google Stadia har ett stort problem, men det är inte affärsmodellen. Istället måste Google klura ut hur man kommunicerar en spelplattform som är helt beroende av spelarens förutsättningar. Med perfekta förutsättningar är Stadia genialt, men för de allra flesta är det fortfarande en onåbar dröm.

För mig drog Stadia konstant 40-50 Mbit/sekunden, vilket är ganska mycket men ändå inte i närheten av mitt eget maxtak. Men är du begränsad till 25 Mbit/sekunden eller har en äldre router som inte stöder 5 Ghz-bandet är Google Stadia helt enkelt inget för dig. Alls. Det kommer inte bli kul. Ännu värre om du bor utomlands och har begränsad datamängd. Stadia slukar terabyte som om det vore korv med bröd på ett barnkalas.

Lanseringen av Stadia har inte varit bra för Google. Men problemet ligger inte i tjänsten i sig utan hur den har kommunicerats. Framför allt är det stora hindret för Google själva internets infrastruktur. Det kommer dröja många år innan spelstreaming ersätter spel på lokala maskiner, men att det kommer hända är, i och med Stadia, slutgiltigt bevisat.