Ett slag för omslag är en ny artikelserie här på Playerone.se där vi belyser och talar om omslagen som pryder våra kära spel. Det kan vara allt från gammalt och fult till nytt och snyggt. Vi ämnar att skina ljus på både det bästa, det sämsta och det som är mitt emellan. Det är också såklart högst subjektivt vad olika medlemmar på redaktionen tycker så vi välkomnar diskussion vad ni själva anser om de omslag vi lyfter fram i detta nya inslag på hemsidan.

Dagens omslag har legat och puttrat i bakhuvudet på mig ända sedan jag lade ögonen på det första gången. Eftersom det första spelet jag spelade i Monkey Island-serien var del tre, The Curse of Monkey Island, var denna del väldigt annorlunda rent visuellt – detsamma gäller dess omslag.

Hur väl förmedlar omslaget innehållet i spelet?

Mycket väl, på så sätt att i princip allt som är med på omslaget finns med någonstans i spelet. Möjligen med undantag av den stora dödskallen i mitten har de lyckats få med många detaljer som en kanske inte tänker på vid första anblick. Den vita apan med bananen, osynlighetshalsbandet runt Guybrush hals, och självaste Elaine Marley spelar alla viktiga roller i spelet och har tveklöst förtjänat att pryda omslaget.

Vad gillar du mest med omslaget?

Den konstnärliga stilen för tankarna till en gammal äventyrsroman och ger den där lite skitiga piratkänslan. Det passar föga förvånande mycket bättre än om de hade valt att använda den grafiska stilen direkt från spelet. Jag gillar färgsättningen och att det finns en tydlig ljus-kontra-mörker-tematik som visar på det soliga Karibien samt det otäcka som lurar däri.

Vad gillar du minst med omslaget?

Det slår an en lite för mörk ton. Spelet är överlag väldigt lättsamt och fullt av humor, vilket jag inte tycker förmedlas alls här. Även om Guybrush här målas upp så som han framställs i mellansekvenserna stämmer det inte alls överens med hur jag föreställer mig honom baserat på hans pixliga dito. Dessutom framstår det som att han leder någon form av rövarband, likt Long John Silver i Skattkammarön, vilket inte heller riktigt stämmer med vad som faktiskt händer i spelet.

Medan jag förstår de konstnärliga val som har gjorts med det här omslaget hade jag personligen velat se något som var mer i linje med hur humoristiskt spelet faktiskt är. Å andra sidan hade kanske inte spelet fått ett lika stort genomslag när det begav sig om folk valt bort det baserat på ett tramsigt yttre.