Att skapa högtidsversioner av befintliga produkter är inget nytt. Vi har sett det förr – för ett par år sedan orsakade pizzan med julmat ramaskri runt om i Sverige, och alla olika iterationer av klassiska semlan har nog upprört en och en annan.

Därför blev jag minst sagt rejält nyfiken när Pressbyrån för bara några dagar sedan dundrade ut med att de skulle lansera en ”lussekorv”. För att göra historien kort är det alltså en grillkorv i en lussebulle, varken mer eller mindre. Den första december (det vill säga idag!) fanns den äntligen i butik och jag var tvungen att smaka.

Så, hur är en lussekorv egentligen? Maträtten är på inget sett revolutionerande och jag kan väl tycka att de som i ilska hamrat ner hur ”äckligt” det låter är fel ute. För lussekorven smakar inte särskilt illa. Den är heller inte särskilt god. Jag skulle snarare säga att den smakar ”okej”.

Lussekorv

Korven i all sin prakt

Basen är som sagt en lussebulle. Denne skärs på mitten för att bilda ett korvbröd. Här proppar man sedan in en grillkorv och öser på med tillbehör efter smak och tycke. Expediten på Pressbyrån tipsade mig om att äta lussekorv ”naturell” då ketchup och saffran, tydligen, inte är en lyckad smakkombination.

Sagt och gjort, efter att ha proppat truten full av bulle och korv kan jag konstatera att själva lussebullen inte smakar… jättemycket. Korvens sälta dominerar smakupplevelsen trots det fluffiga, söta bakverket. Saffranet däremot är klockrent till den flottiga korven och som alla vet är sött och salt två smaker som trivs i varandras sällskap (ni som ätit mörk choklad med havssalt vet vad jag menar).

Däremot hade jag mer än gärna sett att Pressbyrån specialbeställt bröd för rätten. Lussebullen är långt ifrån optimal och mer saffran hade behövts. Den klumpiga formen, charmen till trots, gör korven svår att hålla i och äta utan att spilla.

BETYG: 6/10