Välkommen in i 100-klubben, My Time At Sandrock!
I början av februari blev My Time At Sandrock det 17:e spelet att ta sig in på min lista över mina mest spelade spel – det ”hall of fame” där alla spel som jag har spelat i mer än 100 timmar föräras en plats. Under 2023 var det tre spel som tog sig in på listan – Persona 5 Royal, Splatoon 3 och Forza Horizon 5 – tre spel som såldes blev nummer 14-16 att bli invalda i denna exklusiva skara. Inget av dessa spel var någon överraskning, då samtliga tre hade föregångare som redan var med på listan. Vilket även gäller My Time At Sandrock. För efter 40 timmar i november förra året, 30 timmar i december och 20 timmar i januari, är alltså My Time At Sandrock numera den senaste nykomlingen på listan. Där föregångaren My Time At Portia redan finns med på listan…
LÄS MER: Välkommen in i 100-klubben, My Time At Portia!
My Time At Portia är visserligen världens bästa spel, så My Time At Sandrock hade ett och annat att leva upp till, men det går inte att påstå att spelet på något sätt är en besvikelse. Det är ännu mer lättspelat och lättgängligt än den redan hiskeligt spelarvänliga föregångaren. Oavsett hur trött jag är när jag kommer hem på kvällen – något som gör att jag väljer bort andra, mer krävande, spel och filmer – så går det alltid att spela My Time At Sandrock. Det är inte ett spel som tar energi; det är ett spel som ger energi. Vilket är en anledning till att spelet lyckas ta sig in på listan så snabbt.
Dessutom är det ett spel som, precis som föregångaren, fullkomligt väller motivation och engagemang över spelaren. Här finns det mer personer, föremål, uppdrag och platser än det egentligen går att hålla reda på; ändå är det ett sådant inbjudande och avslappnat spel. Och att förlägga ett ”bondespel” mitt ute i öknen, där det knappt går att odla någonting, är förstås ett genidrag.
Men även om spelet hela tiden strösslar belöningar och nya upplevelser över spelare, så kräver det en hel del slit och möda innan man får tag på det man helst av allt vill ha: det tog nämligen 95 timmar för mig innan jag till sist lyckades adoptera den uppnosiga katten. Det krävdes en hel del uppmärksamhet, smekningar bakom öronen och gåvor i form av dess favoritmat innan jag hade byggt upp dess tillit så långt att den ville flytta in på min lilla gård.
Och bara en timme senare hade jag även adopterat stadens hund till min gård!
Ännu längre tid tog det innan jag lyckades knyta kärlekens band med min käresta. 112 timmar tog det innan vi äntligen fick kyssas i kyrkan. Men den som väntar på något gott och allt det där!
Och spelet är långt ifrån över, så det kommer rimligtvis att klättra en hel del på listan! Nu ska jag bara rädda staden från att tyna bort på grund av kriminalitet, isolering och vattenbrist, och allt det där andra.
Här är hela listan över mina 17 mest spelade spel:
Kommentarer