Bland mina favoritlåtar i Super Mario-spelen kommer jag ofta tillbaka till just musiken som spelas under eftertexterna. Den är i många fall mästerlig. Därför har jag valt att hylla all avslutningsmusik i Super Mario-serien i den här artikeln. Det börjar bli svårt att avgöra vad som utgör kärnserien så jag har låtit alla originella plattformspel med Mario i huvudrollen vara måttstocken. Det innefattar Super Mario Bros 1-3, Super Mario Land 1-2, Super Mario World 1-2, Super Mario 64, Super Mario Sunshine, Super Mario Galaxy 1-2, 3D Land/World-spelen, de fyra New-spelen och Super Mario Odyssey. Totalt 17 spel med 17 unika avslutningsmelodier. Det har blivit en del genom åren.

Jag skall försöka kommentera varje låt själv för att ge er en bild av vilka melodier jag tycker om och varför. Jag tycker också att det vore jättekul om ni ville delta i konversationen via kommentarfältet nedan och berätta vilken musik ni gillar och varför.

Svara även på den här frågan: Finns det något spelserie som du konsekvent har bra eller minnesvärd avslutningsmusik?

Super Mario Bros. (1987)

Ja, vad kan man säga. Det är en klassiker som många säkerligen skulle känna igen direkt. Det är inte så svårt med tanke på hur få melodier Super Mario Bros. innehåller. Den är dock inte en klassiker för den är nämnvärt bra utan snarare för att vi alla minns hur det kändes att nå slutet av spelet. Det är oftast en milstolpe i många spelares liv. För särskilt musikaliskt spännande är den här lilla loopande truddelutten inte.

Super Mario Bros. 2 (1989)

Nu börjar det hända saker. Redan i plattformspel nummer två (jag räknar inte in Lost Levels i listan för det är identiskt med första spelet) börjar Nintendo anstränga sig när det kommer till avslutningsmelodier. Det är en mysig och rätt långsam låt. Den passar till bakgrunden där Mario ligger och sover men har inte dagens kännetecknande upplyftande toner. Utöver det är den dessutom ganska upprepande.
http://youtu.be/1FzAJPYtDxk?t=35s

Super Mario Land (1990)

Minns ni vad jag precis skrev om upplyftande toner? Det här är vad jag talar om! När Tatanga är besegrad gasar Mario och Daisy iväg i sin rymdraket medan sluttexterna rullar. Det är en melodi man blir glad av att höra men den är också en låt som även den hinner loopa några gånger för mycket för sitt eget bästa. Något som jag tycker kännetecknar en bra slutmelodi är när den är skriven med eftertexternas längd i åtanke.

Super Mario Bros. 3 (1991)

I nästa spel börjar Nintendo presentera längre avslutningslåtar. Trots detta hinner den faktiskt loopa en gång före ridån går ner helt. Sen är jag faktiskt inte superkär i det här calypso-aktiga musikstycket. Att klara ett Super Mario-spel kändes inte riktigt som en triumf ännu. Det vill säga…

Super Mario World (1992)

…till Mario gjorde Super Nintendo-debut. Det här tillhör en av mina absoluta favoriter. Den börjar relativt stillsamt men tilltar i kraft stegvis genom hela partiet. 16 bitar hjälpte musiken att både få fyllighet men även längd. Det är fyra minuter av härlig musik som verkligen ingjuter känslan i mig som spelare att jag varit med om något fantastiskt och nu förtjänar jag att belönas därefter. Det är en sång som hade varit en solklar karaoke-låt om den hade haft text. Den svänger, den stegrar och ber alla som nynnar med att bara blir gladare och gladare. En riktig feelgood-melodi.

Super Mario Land 2: 6 Golden Coins (1993)

Tack och lov att den här låten inte fortsätter i sin inledande sävliga tempo. Först trodde jag att jag skulle få en sämre Super Mario Bros 2-melodi i knät men så fort tempot gasar på förmedlas en nästan cirkusliknande känsla. En helt klart lycklig och hoppig låt men den känns tyvärr mer som en bonusbanelåt för mig än något man ges när man klarat ett spel.

Super Mario World 2: Yoshi’s Island (1995)

Den här är annorlunda men är också en favorit. Det avslutande stycket i Yoshi’s Island är inte uppenbart lyckligt men det finns likväl en glädje som pyr i bakgrunden hela tiden. Framförallt känns den här melodin vacker, bitvis pompös och definitivt något man förtjänat. Musiken är perfekt för att ackompanjera Mario och Luigis på deras färd med storken som för de två bröderna hem till sina väntande föräldrar. Partiet som börjar när storken landar förvillade mig till en början för det känns inte som det bombastiska slut man vill ha på den här typen av melodi men det kompenseras snabbt av att Nintendo spelar på min nostalgiska känslor genom att i en ny tappning spela upp fanfaren som spelas när Mario glider ner för flaggstången i originalspelet. En fantastisk och mäktig final till ett spel som tillhör ett av mina absoluta favoritspel genom tiderna.

Super Mario 64 (1997)

Vid sidan av Mario Kart 64 innehåller det här spelet Nintendo 64-enhetens bästa avslutande musikstycken. Lyckan är tillbaka med full kraft samtidigt som sinnet studsar och slår dubbelvolter av lycka när man följer sekvenserna på skärmen. Allt är frid och fröjd i svampriket och det är dags för mumsig tårta! Det är precis vad den här låten förmedlar till punkt och pricka samtidigt som den passar perfekt som en reseguide när man får se tillbaka på världarna man besökt genom äventyret. Det är fint, det är glatt och det är Super Mario-lättsamheten personifierad.

Super Mario Sunshine (2002)

Även om arrangemanget är unikt för eftertexterna tycker jag det är väldigt tråkigt att Koji Kondo här återanvänt en låt som man redan hört i spelet och gett den en slags festlig Rio de Janeiro-twist. Det är inget fel på låten men jag hade hoppats på något mer. Dessutom är den ganska kort och spelas parallellt med tråkiga statiska semesterbilder.

New Super Mario Bros. DS (2006)

Det här är faktiskt så tråkigt att klockorna stannar. Detta känns inte alls som ett celebrerande. Musiken känns nertryckt, kuvad och dov. Som om den skriker inifrån en fängelsecell. Trumpeter och andra gälla toner hjälper inte ett dugg. Segment av melodin är egentligen rätt bra men allt förstörs av framförandet.

Super Mario Galaxy (2007)

Det skulle dröja hela tio år innan vi till slut fick en ny underbar eftertextmelodi. Super Mario Galaxy innehåller strålande orkesterarrangemang och avslutningsstycket är inget undantag som både är pampigt, vackert, lättsamt samt triumferande. Eftertextsekvensen är lite tafatt liksom i Super Mario Sunshine men å andra sidan var spelets outro ganska spektakulärt för ett Super Mario-spel så jag kan förlåta Nintendo för den lilla missen.

New Super Mario Bros. Wii (2009)

New-serien är inte ute efter att vara flådig utan den vill fånga känslan från gamla dar och det gör den här låten ganska väl. Det säger något när hela sekvensen är spelbar där man kan hoppa runt och demolera textblock. Den skall inte tas på för stort allvar helt enkelt. Den är dock en upprepning av andra musikteman i spelet men arrangemanget, i synnerhet pianobitarna är åtminstone fräscha.

New Super Mario Galaxy 2 (2010)

Avslutningen i Marios andra galaktiska äventyr känns inte riktigt lika svulstig som i föregångaren men det gör den inte sämre. Tonen är skön och mysig att lyssna på medan man även här interagerar med omgivningen. Då och då vräker man på med lite extra instrument för att uppnå det där lyftet men i överlag är det en behaglig melodi som passar väldigt fint som final på ens färd.

New Super Mario 3D Land (2011)

Det är väl från den här punkten som jag personligen känner att avslutningslåtarna är okej men inte mycket mer. Super Mario 3D Land musikslinga är t.ex. förvånande kort. Den är även baserad på spelets övergripande tema, som är bra, men som jag sagt flera gånger redan så uppskattar jag när avslutningen är unik eller åtminstone rejält omkonstruerad. I det här spelets fall är det nog självaste sista banan och bossstriden som är det som känns tillfredsställande.

New Super Mario Bros. 2 (2012)

Jag gillar den här låten bättre än ovanstående. Den är bara sådär medfött charmig och så ges den tid att växa fast i hjärnan på mig. Den experimenterar genom att mixa ihop olika musikstycken och säga vad man vill om sånglätena i New-serien men här fungerar dom utmärkt vid sidan av piano, basgitarr och allsköns blåsinstrument. En lekfull låt helt enkelt.

New Super Mario Bros. U (2012)

Den här är lite hit and miss för mig. Det är en melodi som mest bara finns där medan texten scrollar förbi. Den växer aldrig till något större och det är synd för det finns potential där någonstans. Av någon anledning valde man på Nintendo att hålla tillbaka. Allt känns väldigt dovt och det är märkligt med tanke på att musiken är sprudlande men den kommer aldrig till sin rätt för den ges inte spelrum att blomma ut till något. Förmodligen en av listans svagaste deltagare.

Super Mario 3D World (2013)

Jag är löjligt förtjust i det här spelets huvudtema. Jag har haft det som ringsignal en gång i tiden och av den anledningen är jag lite partisk när det kommer till att den här låten är vare sig är ny eller unik för avslutningen. Versionen som presenteras är dock en helt underbar låt som spelas av ett fullskaligt jazzband som gör att det svänger så det står härligt till. Det är dessutom en låt som avslutas starkt med tjutande trumpeter. Så skall man packa ihop sitt spel. Lämna spelaren med ett leende på läpparna.

Super Mario Odyssey (2017)

Det senaste bidraget till Super Mario-sagan bidrog tyvärr inte på något nämnvärt vis till min musiklista. Åter igen är det statiska bilder som följer oss genom slutlåten när sluttexterna scrollar. Det är lite tråkigt i sig men den största besvikelsen är att ett sådant episkt äventyr inte får en egen unik avslutningslåt. Det som händer istället är att en lite försiktigt korrigerad version av Fossil Falls-temat får avsluta den långa resan. Det är absolut inget fel på låten i sig men jag har ju redan hört den.

Spelets sanna slutlåt är enligt min mening istället poppiga Break Free (Lead the Way) som framförs av Pauline under spelets sista nervkittlande minuter samt slutsekvens. Det sätt som Nintendo väljer att tajma händelserna på skärmen och låtens sluttoner är mästerligt. It get’s my everytime. Det är som sagt tråkigt att det inte kunde följas upp en minst lika bra staff roll.

Bonuslåt! Här nedanför kan ni se och höra hur låten Break Free (Lead the Way) används. STOR spoilervarning!

Det var hela listan. Nu vill jag höra vad ni föredrar för egen del.