Min lista över mina mest spelade spel – där alla spel jag spelat i över hundra timmar tar sig in – har blivit något av en följetong här på Player One. Men det är ju inte ofta något spel tar sig in på listan. Det är ungefär ett spel per år eller så, och senast var det My Time At Sandrock som tog sig in som spel nummer 17 på listan. Men under en vecka i slutet av augusti så hände det igen, och igen, för med bara två dagars mellanrum klev även Stardew Valley och Street Fighter 6 in som spel nummer 18 och 19 på listan.

Det är förstås första gången som två spel tar sig in på listan under samma vecka. Och det var en slump och inget planerat. Eller jag såg det komma, faktiskt redan i slutet av sommaren. Redan i början av maj drog jag och tre kompisar ingång att spela Stardew Valley tillsammans över nätet, och sedan dess har vi spelat 2-4 timmar varje vecka. Lägg till att jag – orelaterat av detta – så gott som varje vecka under sensommaren och början av hösten spelade ett par timmar Street Fighter 6 också, och jag har sett hur de båda spelen, mer eller mindre sida vid sida, har passerat 70 spelade timmar… 80 timmar spelade timmar. Man kan tycka att det inte är mycket som förenar ett fridfullt bondespel i en by på landsbygden med ett intensivt fightingspel som har flera storstäder och hela världen som sin spelplats, men det finns flera uppenbara likheter mellan de båda spelen.

För att fira de båda briljanta spelens intåg på listan över mina mest spelade spel har jag listat fem punkter som Stardew Valley och Street Fighter 6 har gemensamt, och som gör de båda spelen värda att spela i mer än 100 timmar:

1. De utmärkta multiplayer-möjligheterna

Ja, fightingspel har ju alltid framför allt varit en spelare-mot-spelare affär, ända sedan början av 90-talet när Street Fighter II tog över arkadhallarna och förvandlade fightinggenren till vad den är idag. Att spela Street Fighter 6 mot en kompis i soffan är enkelt och kul, och att spela Street Fighter 6 online mot spelare över hela världen är också enklare och mer belönande än i något annat fightingspel som jag har spelat tidigare.

Att multispela i ett bondespel har inte någon lika lång tradition, i alla fall inte i mer påkostade spel i genren, men när man testar att spela Stardew Valley med fyra spelare blir spelet mycket roligare. Och hetsigare, på ett bra sätt! Då får du nämligen ett spel där du såväl bjuder på det lugna bondelivet som ett spel ”där det händer något hela tiden”. Allt du kan göra i single player i Stardew Valley, kan du göra i multiplayer också, förutom att du har ytterligare tre bondekamrater som springer omkring på gården och hjälper till med grödorna och spenderar dina pengar. Det enda negativa med att multispela är att tiden inte stannar när man kommer till en mellansekvens, så råkar du dra igång en mellansekvens när du är på väg hem vid midnatt så kanske du inte kommer hem i tid. Och att läsa alla dialoger med alla medborgarna blir förstås omöjligt när tiden hela tiden går. Men annars känner man ingen anledning till att återgå till single-player i Stardew Valley när man väl testat på multiplayer. Att det här är genrens framtid känns självklart efter två-fyra glada timmar i veckan i vänners lag. Till exempel Kickstarter-aktuella My Time At Evershine kommer också att ha fyra spelare online-multiplayer redan från start, och det ser vi naturligtvis fram emot!

2. Den härliga nybörjarvänligheten

Fightingspel har alltid haft en stor nackdel: den avancerande kontrollen och det avancerade spelsystemen har varit avtändande för många spelare. Att en nybörjare inte kan besegra en erfaren spelare på ren tur (det vill säga genom att trycka som en galning på alla knappar, utan att kanske ens se på skärmen) har alltid setts som en  indikation på att spelsystemet fungerar i ett fightingspel. Men samtidigt: att det krävs ett par hundra timmar av träning för att en nybörjare ens ska ha skuggan av en chans att ens vinna en match är förstås något som håller många oerfarna spelare borta från att engagera sig djupare i spelet. Länge har de mest inbitna Street Fighter-fansen också motsatt sig en förenklad kontroll. Förenklad kontroll = fördummad kontroll, har det alltid hetat. Inlevelsen i spelet försvinner om man tar bort de avancerade rörelserna med styrspaken, har det också hetat.

LÄS MER: Decenniets bästa: Stardew Valley

Men den förenklade och mer kraftfulla Modern Control i Street Fighter 6 har revolutionerat mitt Street Fighter-spelande. En enda knapp för alla specialattackerna, med de olika specialattackerna beroende på vilken riktning man lutar spaken – precis som i Super Smash Bros Ultimate – gör att vem som helst kan plocka upp spelet. Och dessutom applicera genuin taktik under matcherna, nu när man inte längre måste sitta och minnas vilka specialrörelser som hör till vilken karaktär och vilken attack. För i Street Fighter 6 aktiveras alla karaktärernas specialattacker på samma sätt. Min tv-spelserfarne vän Mårten briljerar inom många spelgenrer. Dock har han aldrig haft tålamodet att lära sig vare sig spelsystemet eller de invecklade kontrollerna i något fightingspel. Kontrollerna i Street Fighter 6 lärde han sig, bokstavligt talat, på 30 sekunder. Sedan lyckades han dessutom vinna ett antal matcher mot mig genom att helt enkelt använda en bättre spelmässig taktik. Att ett spelserie går från ”nästan omöjlig att lära sig” till spelpartyfavorit på trettio sekunder, utan att fördumma sig utan istället bli mer kraftfull, är imponerande!

Stardew Valley är förstås också nybörjarvänligt. Upplägget med att rusta upp en förfallen gård och lära känna alla medborgarna i en by är förstås klassiskt, men det fungerar alltid, och här fungerar det på alla sätt och vis. Som andra spel i bonde- och life-sim-genren är det en nödvändighet att då och då rådfråga spelets Wiki – när det är ett uppdrag man inte riktigt begriper, eller när det är en råvara som man inte fattar var den finns – men spelets Wiki har visat att även wikivärlden har levlat upp de senaste åren, för Wikin är ett under av hjälpsamhet och klartänkthet.

3. Den halvöppna, färggranna spelvärlden

Varken Stardew Valley och Street Fighter 6 är något ”open world-spel”, men samtidigt är den halvöppna världen en sådan stor del av de båda spelen. Världen i Stardew Valley är inte stor, men det händer något på varje skärm, och allt känns som det har en betydelse. Och allt är färggrant och vackert. Transportsträckorna är minimala. Färggrann och vacker är även spelvärlden i Street Fighter 6.

Storyläget i Street Fighter V kan vara den sämsta ”berättelse” jag någonsin upplevt i ett spel. Ett totalt haveri som fick vanligtvis löjliga uttryck som ”en åttaårig hade kunnat skriva något bättre” att bli ett understatement. Interaktiviteten var nära med noll. Storyläget i Street Fighter 6 är något helt annat. Här skapar man sin egen karaktär, springer runt i en storstad och löser uppdrag, reser världen runt och ser till att bli värdig alla de klassiska Street Fighter-karaktärerna som sina mentorer. Upplägget att förbättra sig sig och lära sig mer om världen och sig själv är starkt. Att det tog 2,5 timmar att klara storyläget i Street Fighter V och 58 timmar att klara det i Street Fighter 6 vittnar om att ambitionerna är på en helt annan nivå den här gången.

Spelläget har av många jämförts med Yakuza-serien, som jag inte har spelat ännu. Men som jag blivit väldigt sugen på efter att ha njutit av den här spelet. För om de spelen är ännu bättre än det här måste det vara bra. Storyn i Street Fighter 6 är något helt annat än den löjliga C-Hollywood-actionfilm-berättelsen i Street Fighter 6. Här låter man spelaren att bli del av en jordnära och något kluven berättelse, som tillåter sig att vara både ironisk, sorglig, uppbygglig och gåtfull. Inget litterärt mästerverk förstås, men en berättelse som man inte glömmer. Och att den ljuvligt färggranna, härligt skiftande spelvärlden är en stor del av denna inlevelse går inte att förneka. Och något som ledde till att ytterligare ett par nya samlarfigurer beställdes, vilket var mer än vad berättelsen, eller spelvärlden, i Street Fighter V mäktade med.

4. De färgstarka karaktärerna som man kan muta med presenter

Att en fin present gör alla människor gladare, det vet alla. Och som tv-spelare finns det inget finare än att få ett efterlängtat tv-spel när det är julafton eller man fyller år. Att Luke, den nya omslagspojken i Street Fighter 6, gillar tv-spel gör förstås alla på bättre humör. Att hans favoritpresent i spelet är tv-spelet ”Red Elevator 8” är förstås självklart. Japp, i Street Fighter 6 ska du – precis som i Stardew Valley – springa omkring i spelvärlden och göra alla huvudkaraktärerna glada genom att ge dem rätt presenter. Vilket i Stardew Valley leder till att de andra medborgarna i sin tur bjuder dig på presenter, och i Street Fighter 6 att du låser upp alternativa dräkter till de klassiska (och nya) spelbara kämparna, som du kan använda i de andra spellägena. Ett under av motivation förstås. Och alla kämparna i Street Fighter 6 – precis som medborgarna i Stardew Valley – har förstås ett och annat visdomsord att bjuda dig på, när du väljer att prata med dem. Förutom de som är buttra i början förstås. Och den ljuvliga Juri i Street Fighter 6 som ljuger dig rakt upp i ansiktet och förolämpar dig hela tiden! Att det kompulsiva flygandet kors och tvärs över världen, för att få bjuda Ryu på en skål nudlar i Japan, är Greta Thunbergs värsta mardröm får man köpa förstås.

5. Att vara en del av världen

Med tanke på att man får lära sig en hel del om österländska kampsporter i Street Fighter 6, så får man även ta del av en hel del österländska visdomar. Blandat med amerikanskt bondförnuft. Den blandningen av visdomar från naturen och sunt förnuft finns naturligtvis även i Stardew Valley. Jag vet inte om man blir en bättre människa av att spela de här båda spelen, men det känns i alla fall så medan man spelar.

Här är hela listan med Martins mest spelade spel:

1. Forza Horizon 4 – 454 timmar
2. Splatoon 2 – 380 timmar
3. My Time At Portia – 313 timmar
4. NHL 2001 – 300 timmar
5. Splatoon 3 – 262 timmar

6. Overwatch – 198 timmar
7. Street Fighter V – 190 timmar
8. Battlefield 1943 – 184 timmar
9. My Time At Sandrock – 173 timmar
10. Civilization Revolution – 150 timmar

11. Forza Horizon 5 – 146 timmar
12. Persona 5 Royal – 140 timmar
13. The Legend of Heroes: Trails of Cold Steel – 132 timmar
14. Persona 3 – 130 timmar
15. Persona 4 – 120 timmar

16. Stardew Valley – 107 timmar
17. Street Fighter 6 – 103 timmar
18. The Legend of Zelda: Breath of the Wild – 102 timmar
19. Resident Evil 4 – 100 timmar