De allra flesta som haft förmånen att testa Playstation VR (eller någon annan virtuell verklighetsannordning) är troligtvis eniga i att detta är en häftig upplevelse. Varje gång jag själv tar på mig mitt headset och sätter igång något att spela blir jag påmind hur otroligt häftigt det är. Att kunna vända på huvudet för att se vad som befinner sig bakom min spelarkaraktär. Att hålla upp min Move-kontroll för att se min avatars tillhygge genomföra en identisk rörelse. Det är något du måste pröva för att förstå, och när du har prövat undrar du varför du inte gjort det tidigare. Det är åtminstone så jag känner när jag använder min VR-anordning. Därför kanske det låter konstigt när jag säger att jag faktiskt väldigt sällan utnyttjar den. Anledningen till detta beskrivs bäst med en blandning av klumpighet och tekniska begränsningar.

För er som inte har använt ett Playstation VR tidigare tänker jag beskriva min rutin när jag vill använda hårdvaran. För det första måste systemet kopplas in. Du vill troligen inte ha det inkopplat hela tiden då det tar en del plats och är inte särskilt behagligt för ögat. När detta är gjort är själva headsetet ganska otympligt och tungt för att inte nämna de tvåhundra sladdarna som hänger med. När du sedan ställt in det efter din huvudform och fått headsetet placerat på exakt rätt plats för att undvika suddig grafik är du redo att spela. Förutsatt att du lyckas vara en av de som slipper åksjukan som många VR-spel kan medföra. Kommer du förbi allt det där är det dags att titta på själva spelutbudet. Medan Playstation Store innehåller ett ganska solitt VR-bibliotek känns många titlar mer som en teknikdemonstration än faktiska spel.

PÅ TAL OM VR: Firewall: Zero Hour

Nu låter det som om jag bara spyr galla över allt vad VR heter, så är verkligen inte fallet. Jag öppnade med att berätta hur fruktansvärt häftigt jag tycker det är, och det är även så jag tänker avsluta det här inlägget. Jag tycker det är hur coolt som helst, det är bara synd att vi inte befinner oss tio år in i framtiden. Föreställ er att komma hem, sätta på sig det trådlösa headsetet och uppleva knivskarpa spelvärldar handgjorda från grunden för att passa bra i VR. Allt detta utan någon som helst yrsel eller åksjuka. Fy sjutton så maffigt det hade kunnat vara.

Vad tror ni kommer hända med VR? Har ni egna upplevelser som inte alls stämmer överens med min beskrivning? Dela med er! Annars får vi återkomma till ämnet under 2028.