Under måndagkvällen avslöjade Respawn Entertainment sitt nya projekt med namnet Apex Legends. Ett battle royale-spel som delar såväl spelmekanik som spelvärld med de båda Titanfall-spelen. Under ett avslöjande som varade i cirka 15 minuter fanns två stora fokus gällande vad som skulle förmedlas: spelet är nöjsamt att spela och det är tillgängligt omgående. Och som om något viftat med trollspöt så fanns Apex Legends att hämta hem kostnadsfritt via Playstation, Xbox och PC. Det fanns inget utrymme för analyser eller diskussioner om spelets innehåll, alla som var intresserade hade redan hoppat in i hetluften.

Visst spelar det en stor roll om du slipper betala en fast summa för spel. Det ökar givetvis populariteten hos produkten. Trots detta kan jag inte låta bli att spekulera kring hur en liknande strategi hade fungerat även bland de mer plånbokprövande titlarna. Mina tankar färdas direkt till hösten 2018 och Fallout 76. Här har vi ett spel som redan innan sitt avslöjande föll offer för mindre glada reaktioner på grund av diverse rykten angående spelets grundläggande natur. Många var negativt inställda till Fallout som ett online-spel redan innan de haft chansen att pröva själva. Nu föll Fallout 76 platt på grund av helt andra saker, men det är likväl fängslande att fantisera kring vad som kunde hänt om Bethesda eller andra stora utgivare hade slopat hela transportsträckan. Tänk själva om den första trailern vi fick för Fallout 76 hade avslutats med orden ”Available now”.

LÄS MER: Mr. X ger skräcken ett nygammalt ansikte

Det är lätt att forma motargumentet att förväntan bygger spänning och iver att få spela, som i sin tur skulle generera i finare försäljningssiffror. Grand Theft Auto V avslöjades flertalet år innan det faktiskt stod i butikshyllorna och kan likväl stoltsera med monstersiffror. Men föreställ er återigen att första gången vi fick höra talas om Rockstars femte biltjuvsimulator var vid exakt samma stund som det fanns att köpa, ladda hem och börja spela. Den uppståndelsen vet i tusan om du hade lyckats uppnå på tiotals år av marknadsföring.

Givetvis menar jag inte att en sådan här strategi borde implementeras överallt. Ibland finns det ett syfte med en lång transportsträcka av marknadsföring innan lansering. Det kan röra sig om en helt ny franchise som måste få förklaras innan vi konsumenter kan väntas vilja lägga våra pengar på spelet. Men när det rör sig om något vi kan föreställa oss ungefär hur det kommer se ut baserat på så lite som ett namn eller en trailer undrar jag om transportsträckan faktiskt är nödvändig. Ett battle royale i Titanfall-världen, en uppföljare i en av världens största spelserier eller en oväntad twist på ett etablerat namn. Nog räcker det för veta om man vill spela eller inte.