Har du hört talas om Journey to the Savage Planet?
Det märks att spelvärlden har förändrats när ett spel som är tio timmar långt och som går att klara, och som inte innehåller mikrotransaktioner, tidsexklusiva events och ständiga uppdateringar ses som ett udda och riskfyllt projekt. Personligen måste jag säga att det vattnas i munnen av att höra om ett spel som faktiskt tar slut någon gång och som inte tänker försöka hålla ut i all evighet.
Journey to the Savage Planet bjuder inte heller på den vanliga rymdstoryn där hela galaxen är i fara och bara du kan rädda den. Istället får vi ett betydligt mer jordnära uppdrag. Du har skickats ut till en okänd planet, för att kolla om den innehåller något att ha för mänskligheten, eller snarare dess fjärde bästa rymdföretag. Du utforskar den vilda och farliga planeten, och du kommer att få scanna precis allt du får syn på för att kartlägga och analysera varenda liten hemlighet som planeten bjuder på.
Även om Journey to the Savage Planet kommer att bli ett relativt kort spel kommer det dock inte bli helt linjärt och bygga på en rak handling. Målet är att spelaren ska skapa spelets story själva, snarare än att bara följa den. Vi kommer att få utforska planeten ungefär som i ett metroidvania. Genom att skanna av omgivningen kommer du att finna vetenskapliga upptäckter som du kan använda för att forska fram ny teknik i ditt skepp. Teknik som du sedan kan använda för att skapa uppfinningar, som gör att du kommer åt nya delar av planeten.
Spelmakarna vill sälja in spelet som ett spel hela tiden överraskar, där varje pussel har flera möjliga lösningar, och som dessutom bjuder på något så ovanligt i spel som humor. I ditt rymdskepp kan du titta på knasiga reklamfilmer från rymdföretaget som försöker peppa dig att jobba bättre, men den mesta delen av humorn kommer att vara den situationskomik och slapstick som uppstår när du möter den främmande planetens fauna och flora. Regissören Alex Hutchinson vet en del om färgglada rymdvarelser, då han arbetade som designer på Spore en gång i tiden, och just den biten verkar kunna leverera. Spelmakarna lovar att spelet ska bli en lekstuga där oväntade, absurda och oförutsägbara situationer ska kunna uppstå när man minst anar det.
Tanken är att man ska analysera, testa och leka med allt märkligt man får syn på snarare än skjuta på det. Visst finns det fiender att skjuta på, men man kan också sparka till dem så de flyger iväg på skojiga sätt. Att sparka till fiender är också något som går att använda i spelets pussel. Men du kan också smyga eller plattormshoppa dig fram genom olika farliga passager. Du har bara en pistol, men den går att uppdatera på många sätt så att den göra nya roliga saker. En stor del av spelets innehåll kommer att vara gömda hemligheter och hemliga platser, för att uppmana spelarna att inte bar springa igenom spelet, men utforska världen och dess möjligheter så mycket som möjligt.
”We used to joke that hidden content was wasted content,” berättar regissören Alex Hutchinson för Eurogamer om sin tid på Ubisoft, där han regisserade spel som Assassin’s Creed III och Far Cry 4. ”We’re breaking the rules on this one! We’re hiding a lot of the content – the basic premise is that you as a player should be rewarded for exploration. The main path of the game is 10-12, but if you rush through it you’ll probably miss half of it.”
Journey to the Savage Planet är ett spel som stor del bygger på det klassiska upplägget att du ser en fjärran plats som du inte kan ta dig till, och du undrar – ”Hur ska jag ta mig dit?”
Spelet påminner mig om ett färgglatt gammalt Xbox-spel, fast med alla tekniska fördelar som ett modernt spel kan bjuda på. Spelmarkarna nämner spel som Metroid Prime, Far Cry och Subnautica när det gäller vad de siktar på att skapa för typ av upplevelse för spelarna. Hutchinson berättar att spelet skapats för att tilltala medelålders spelare, även om blandningen av färggrann rymdvärld och humor säkerligen även kommer att kunna tilltala även en ung publik.
“It’s inspired for me by games I played on the Super Nintendo and Amiga 500,” berättar Hutchinson för Vareity. “They’ve always been optimistic and bright and fun vacations to go on as opposed to escaping yet another nuclear winter. It’s an adventure game, so you’re going here for positive reasons.”
LÄS MER: Mina tio mest efterlängtade spel 2019
Ett spel som drar tankarna till utforskandet i Metroid Prime och lekfullheten i Halo: Combat Evolved skjuter iväg min hajp-mätare i topp i alla fall. Typhoon Studios mål är ett optimistiskt, färgglatt och humoristiskt actionäventyr i förstaperson med mycket utforskande och det känns precis som något vi behöver just nu. Spelet kommer inte att säljas till fullpris, och kommer tydligt marknadsföras som ett spel som man kommer att kunna klara på tio till tolv timmar.
Är det några varningsklockor som ringer är det att egentligen allt spelbart från spelet bara visats bakom stängda dörrar än så länge, något som vi förväntar oss kommer att ändras på E3. Det är svårt att bedöma ett spel i förväg som till så stor del bygger på humor, speciellt när det är humor som ska komma av roliga situationer som skapas av spelets gameplay, men ambitionerna är onekligen de rätta.
Det är härligt med ett spel som ser tillbaka på spelhistorien och inte desperat försöker hänga med i alla de senaste trenderna. Förutom att PC-versionen är exklusiv för Epic Games Store förstås.
Kommentarer