Eftersom Super Mario är på modet i år tänkte vi att det kunde vara lite kul att få flexa våra kreativa muskler och leka speldesigners för en dag. Super Marios speluniversum är omfattande och har en mångårig tradition. Det finns mycket att ta ifrån och inspireras av. Bara att se filmen gjorde ju att man blev sugen på att se ett spel som tolkar om seriens lore och världsbygge. Eller för att vara helt korrekt så återvänder ju filmen lite till sina amerikanska animationsrötter där de två bröderna är rörmokare från Brooklyn som sen isekais:ar sig in i en annan värld. 

Det hade varit kul att se ett slags parallellt Mario-universum där saker är försiktigt annorlunda och där spelen tillåts att se visuellt annorlunda ut, i det här fallet, i filmens stil. Här hade jag också tillåtit röstskådespel. Lika bra att ta Mario in i nutiden och börja ge honom en röst så han kan växa och bli aningen mer komplex än idag. Nintendo vore nästintill oansvarigt korkade om de inte passade på att lansera ett nytt Mario-spel nu när hypen är som störst. Det är dags att fånga in ännu en generation med unga spelare!

Något annat som pågår just nu är ett ihärdigt rykte om att ett nytt Donkey Kong-spel är i produktion. Är det en slump att Donkey Kongs värld fick bli en viktig komponent i filmen eller håller Nintendo på att smida planer när järnet är varmt?

Dessa två känns som uppenbara nobrainers och är därför diskvalificerade i vår kreativa lek. Därmed presenterar vi här våra wildcards till önskespel som vi tycker skulle passa alldeles ypperligt i Marios många huvud- och spin off-serier.

Alexander – Lakitu Productions Presents: Super Mario 64

Efter att spelfienden Lakitu hade lobbat Spinys efter Mario sen hans första äventyr i Svampriket och även fått sköta start- och målgång samt fiska upp banvilsna kart-förare i Super Mario Kart gav Miyamoto hen hedersuppdraget att filma Marios strapats genom prinsessans slott i Super Mario 64. Det är lätt att glömma att den molnburna krabaten är spelets kameraman men när man står i rummet där ingången till Snowman’s Land gömmer sig kan man tydligt se att Lakitu svävar bakom Mario med kameran dinglande i änden av hens metspö.

Kamerastyrning i 3D-spel är något vi tar för givet idag men en gång i tiden var det ingen självklarhet. Så när Nintendo skulle förbereda oss för Marios 3D-intåg så kom de på ett roligt koncept, nämligen att spelkameran var diegetisk. Det var en smart idé och den tillämpades med största sannolikhet för att spelare, van som ovan, skulle förstå logiken med en 3D-kamera. Att göra den till en faktisk fysisk kamera i spelvärlden hjälpte en hel generation spelare att introduceras för och anamma den styrbara 3D-spelkameran som idag är en standard i så gott som alla dator- och tv-spel.

Därför tycker jag att det kunde vara kul att få följa med på Marios första 3D-äventyr men ur Lakitus perspektiv, där det är din uppgift att försöka hänga med Mario på hans vilda och skuttiga resa för att göra så bra tv som möjligt. Du ska helt enkelt positionera dig snyggt och smart och skapa de bästa förutsättningarna för live-TV. För ja, någon har tydligen beslutat sig för att spela in och dokumentera Marios kamp mot Bowsers ockupation av Peach slott. Exakta vilka skäl det finns för det kan vara en del av spelets mysterie.

Spelet är dock tänkt som en mer varierad upplevelse än så. Dels ska du med konstens alla regler direktasända Super Mario 64 med spännande kameravinklar men sen finns det även en studiodel där man ser skådespelet inifrån produktionsbåset. Det är också möjligt att addera en slags postproduktion-del där man kan klippa ihop avsnitt, lägga på filter, ljudspår, ja, allt möjligt! Allt för att sen lägga upp dem online så fler kan se dem.

Jag kan också tänka mig att detta är en slags asymmetrisk co-op-upplevelse där en har perspektivet inifrån produktionstudion och gormar instruktioner åt kameraskötare Lakitu som i sin tur försöker utföra dessa för höga tittarsiffror. Vill vi bli larvigt ambitiösa kunde man rentav klämma in en tredje spelare som i princip spelar Super Mario 64 som Mario. Den mindre komplexa versionen är ett lite vildare Pokémon Snap-upplägg där vår rörmokare-hjälte utför uppgifter skriptat och längs ett spår.

Känn på det hektiska livet som kameraman när man har ett så mobilt motiv som Super Mario när han tar sig an ett av sina viktigaste uppdrag genom tiderna och upplev uppe på det även stressen som även kan uppstå inne i studion både under och efter sändning.

 

Andreas – Super Mario Hockey Heroes

Jag har alltid älskat lättsamma och smått arkadiga sportspel. Det fanns en tid då jag intresserade mig för FIFA-, NHL- och NBA-spel av den enkla anledningen att jag och en kompis lätt kunde plocka upp varsin handkontroll och börja spela. Det fanns inget krav på att lära sig avancerade kontroller eller invecklade system. Det fanns liksom en knapp för att passa, en knapp för att skjuta och mycket värre än så var det inte. Sedan hände det någonting. Spelarnas rörelsemönster blev alltmer komplicerade och listan över kontrollerna blev mer utförliga än sin motsvarighet i valfritt fighting-spel. Av den anledningen har jag alltid uppskattat Nintendos och Marios bidrag till sportgenren med spel som Mario Golf, Mario Tennis och fotbollsspelet Super Mario Strikers. Även om samtliga nämnda Mario-sporter är underhållande och trevliga kan ni ju se att den bästa sporten av dem alla saknas. En sport som fått några halvdana försök i Marios värld men aldrig ett eget dedikerat spel. Det är dags för ett Super Mario Hockey.

Ett av mina absoluta favoritspel i sportvärlden är 3 on 3 NHL Arcade, ett spel som tar sporten ishockey och i princip förvandlar den till power up-infesterat och fartfyllt arkadspel. Reglerna är som bortblåsta, spelare flyger ut över sargerna ackompanjerade av jättelarviga ljudeffekter och tacklingar frammanar tillfälliga uppgraderingar som supersnabba skridskor, bautastor målvakt och laserskott.

Jag är såklart emot plagiering i alla dess former men jag hade blundat om Nintendo tog sig en titt på det här, kopiera det rakt av, klä om spelarna i Mario-kläder och sålde det för 700 kronor. Min plånbok hade varit mer öppen än målet i laget som satte Toad som burvaktare.

 

Douglas – Mario Kart Horizon

Att Playground Games är världens bästa utvecklare när det kommer till arkadracing råder det inga tvivel om längre. Gång på gång har de bevisat sig med Forza Horizon som tagit oss till världens alla hörn; allt från Toscanas böljande kullar till Mexikos varierade flora via Australiens vidsträckta stränder och Skottlands regntunga landskap har skänkt oss njutning i timtal. Med andra ord har den verkliga världen fått sin täckning. Därför är det dags att bredda perspektivet, så hur skulle det vara om de istället flyttade in i det overkliga? Hur skulle det vara om de flyttade in i Svampriket?

Och ja, innan jag lägger upp mitt fall är jag väl medveten om att de redan gått en lite mer urspårad bana i och med både Lego- och Hot Wheels-licensen som de gjort trevliga saker med. Men det gör mig bara än mer övertygad om att Mario också är något som de hade hanterat med bravur.

Vad jag ser framför mig är en öppen värld, mycket lik den som den senaste filmen målade upp med frodiga landskap av varierad vegetation som är tätt sammankopplade med varandra. Du har prinsessans gröna kullar, Donkey Kongs vattenland och Bowsers helvete bland många andra. I dessa zoner finns det små portaler som tar en från hubben till regelrätta banor som vi sett förut. Har man spelat Diddy Kong-racing känner man nog igen sig, ett koncept som jag uppmanar Playground Games att bara sno, rätt av. Mellan racen kan man tävla mot varandra, fota spektakulära vyer och hitta mängder av hemligheter.

Bilarna ska inte vara bilar som vi haft förut i Horizon, istället bygger man sin egen kart av delar som man låser upp genom att köra race. Med tiden får man bättre grepp, bättre fart och mer flärd. Garage finns utspridda som man uppgraderar sitt ekipage i. Karaktärerna man kör med är de från Marios värld och här tänker jag att man inte behöver begränsa sig till de välkända utan ett galleri som det i Mario Kart 8 hade varit fullt tillräckligt. Online får man välja sin favoritfärg som i sin tur utgör kläderna på sin Mario eller hatten på sin Toad.

Konceptet är inte svårare än så utan Super Mario’s lekfullhet och Playground Games förmåga att bemästra lekfullheten ser jag framför mig som en match made in heaven. En sprängfylld hubbvärld av häpnadsväckande vägar blandat med en körkänsla i världsklass på nya inspirerande tävlingsbanor är allt jag behöver för att slanta upp några hundralappar. Vi behöver ett nytt Mario Kart och vi behöver ny energi till Horizon som fastnat i samma hjulspår. Så gör något vettigt av det här nu, ge mig kartracing i en öppen värld!

 

Martin – Toadette and Amy Rose in Team Pink

Nu när både Super Mario och Sonic hamnat på vita duken är det dags för en mash-up av dessa universum, men inte med the usual suspects i huvudrollen…

Alla härskare och riken behöver ju en säkerhetstjänst som kan ta hand om de där känsliga uppdragen som de vanliga hjältarna inte klarar av. Så Princess Peach anlitar Toadette och Amy Rose, som bildar ett ”black ops”, eller snarare ett ”pink ops”-team, och tar sig an de där hemliga uppdragen som de vanliga hjältarna inte har kunskap eller tid att syssla med. Toadette är hjärnan och Amy Rose är snabbheten i operationen. Det är mest ett humoristiskt spel, med en udda men engagerad duo, och många skiftande uppdrag och spelmoment.

Ja, ”Toadette and Amy Rose in Team Pink” är ett spel som hoppar mellan genrer och olika berättelser rätt så vilt. Våra båda hemliga, rosaklädda agenter har ett huvudsakligt uppdrag att beskydda Svampriket som de måste klara av, men det kommer ständigt i vägen en massa andra mindre uppdrag också. Inte frivilliga sidouppdrag som det ofta brukar vara i spel, utan andra uppdrag som hela tiden kommer i vägen för deras huvudsakliga uppdrag, ungefär som det brukar vara i superhjälteserier.

I ”Toadette and Amy Rose in Team Pink” race:ar du i ena ögonblicket i en gokart-jakt, varpå du kraschar och plötsligt hamnar i ett turordningsbaserat strategispel, som i Mario + Rabbids-spelen. Vi håller oss mestadels inom Svampriket, men även Sonics värld, Splatoon-världen (jag älskar den, och det är mitt spel!) och Rabbids förstås blandar sig in i handlingen. Toadette och Amy Rose är båda väldigt seriösa, förutom när Amy misstänker att någon tjej de möter är förälskad i Sonic, och hon tillfälligt tappar greppet. Detta händer tyvärr rätt ofta.

Mot slutet av spelet ansluter sig också Princess Peach till den rosa trion. För att komma åt ett föremål de behöver för att rädda världen måste de genomföra en avancerad heist tillsammans. Under detta uppdrag kan du byta fram och tillbaka mellan de tre spelbara hjältarna, så vi får en härlig Grand Theft Auto V-parodi också. Kort sagt, måste Svampriket räddas men eftersom Mario inte räcker till så är det girl power och färgen rosa som kommer till undsättning!

 

David – Koopa’s Shell-enging Conundrum

Ett Mario-spel i all ära, men inget går väl upp mot ett riktigt stimulerande pusselspel. Gärna ett med en spännande, eller varför inte putslustig, berättelse. Det jag gärna skulle se som spin-off i Mario-universumet är ett pusselfokuserat spel med en eller flera koopas i huvudrollen. För att förtydliga är det alltså inte Bowsers barn (koopalings) jag syftar på, utan de sköldpaddsliknande dussinfienderna från i första hand Super Mario World, där de har olikfärgade skal.

För det är just dessa skal – med olika egenskaper beroende på färg – jag vill åt. Idén är inte i detalj utmejslad men jag tror ändå att det skulle gå att göra intressanta saker med de här skalen och koopa-varelsernas förmåga att byta mellan dem. Föreställ dig en skal-lös koopa i linne och shorts som måste hoppa i och använda sig av skal av olika färg för att ta sig framåt i en 2D-plattformsmiljö. Kanske krävs ett grönt skal för att studsa sönder ett antal tegelblock som står i vägen, ett rött för att byta riktning och undvika ett stup, eller varför inte ett blått för att kunna flyga en kortare sträcka?

Nu är mina exempel kanske inte helt rotade i Mario-kanon men förhoppningsvis förstår ni vad jag far efter. Skalen kan med fördel också varieras ännu mer och nya färger med nya egenskaper introduceras. Som pricken över i:et skulle spelet kunna ramas in av en berättelse om hur denna koopa ska hämnas på Bowser för att hen alltid hamnar i skottlinjen mellan sin arbetsgivare (?) och Mario. Eller kanske är hen helt frånkopplad det övergripande narrativet i Mario-serien och har gett sig ut på egna äventyr för att hitta sig själv och slutligen bestämma sig för vilken skalfärg som passar hen bäst.

Ni kanske inte håller med mig men personligen tror jag att ett sådant koncept har stor potential. Svampriket kryllar av skojiga karaktärer med allsköns förmågor och att bygga ett pusselspel – eller varför inte en hel serie – utifrån en eller flera av dessa skulle om möjligt få mig att återigen känna pepp inför ett Mario-spel.