Jag älskar att läsa spelrecensioner och jag älskar att skriva spelrecensioner. Men jag läser bara spelrecensioner av spel som jag inte planerar att spela. Förklaringen är enkel: spoilers. Många recensenter är väldigt sugna på att berätta alldeles för mycket om spelet de spelat. Nu pratar jag inte bara om vad som kommer att hända långt fram i handlingen. Det finns en mer förödande typ av spoilers som det sällan pratas om: gameplay-spoilers.

Överraskningen i ett Super Mario-spel är sällan en oväntad vändning i handlingen. Det är överrumplande spelmässiga nyheter som kastas in när man som minst anar det. Vad tjänar jag på att få vetskap om dessa godbitar i förväg? Vill jag verkligen förstöra en stor del av spelupplevelsen innan jag ens börjat spela?

En del spelare propagerar för att man ska skippa betygen i spelrecensioner, att läsaren bara ska hålla sig till texten. När man ser de ”läsar”-kommentarer som högljutt klagar efter att de bara sett numret under recensionen och inte har läst något av motiveringarna i texten förstår man vad de menar. Men en siffra, ett spelbetyg, har ett stort värde för en spelare som jag.

LÄS EN RECENSION: Rainbow Skies

Innan jag började spela The Legend of Zelda: Breath of  the Wild hade jag lyckats undvika att se en enda trailer för spelet. Jag hade inte heller läst en enda recension. Jag hade bara läst en text om spelet, den från Levels E3-nummer året innan. Det var ett Zelda-spel. Det hade fått 97/100 på Metacritic. Vad mer behövde jag veta?

Jag har två undantag från min regel att inte läsa recensioner av spel jag vet att jag snart kommer att spela. Det första undantaget är onlinespel. Dessa spel har sällan någon story som man behöver bekymra mig om och dessutom bygger de på att man redan från början vet så mycket om spelsystemet och spelmekaniken som möjligt för att kunna knäppa andra spelare på nosen online. Här finns inga överraskningar som recensenten i sin entusiasm kan förstöra.

Här finns det dock ett annat problem, med dessa servicespel som förändras från en dag till en annan. Vad får man idag egentligen veta om onlinespel som Overwatch, Splatoon 2 och Street Fighter V av att läsa recensioner av dessa spel? Att läsa texter från veckan då de först släpptes? Ingenting.

Det andra undantaget är de få spel som får 9:or och 10:or från en mängd recensenter, och får 4:or och 5:or från en mängd andra. Riktigt spännande! Här är det dags att läsa ett par recensioner från båda läger och sätta mig in i vad tusan det är som händer.

Att läsa recensioner från spel som jag inte tror att jag är intresserad av är också ett sätt att visa respekt för dessa spel och deras skapare. Vem vet, kanske ändrar jag åsikt av texten? Kanske kan recensionen trots allt få mig att kolla in spelets trailer och läsa ytterligare en recension av spelet? Kanske leder det till och med till att jag en dag köper spelet? Eller att jag köper spelskaparnas nästa spel. Då har recensionen gjort sin nytta.

Är man en ung student som måste vända på varenda krona kan jag förstå att man lusläser varenda recension för att kunna satsa sina värdefulla pengar på precis rätt spel. Har man hyfsat mycket kosing att satsa på spel per månad, som jag har, nöjer jag mig med att spelet har fått höga betyg, att jag gillat spelskaparnas tidigare spel, att spelet fortfarande ser intressant ut av bilderna att döma och de jag följer på Twitter postar positiva kommentarer om spelet. Istället för att titta igenom en hel Let’s Play för att vara hundra procent säker på att det här spelet verkligen är någonting för mig.