Bästa banorna är en ny artikelserie på Player 1 som syftar till att belysa de spelnivåer som våra skribenter tycker är extra bra eller oförglömliga av en rad olika skäl. Oavsett om det beror på exceptionell bandesign, ikonisk visuell look eller trallig musik så har vi alla våra skäl varför vissa banor är mer minnesvärda än andra.

Ibland blir spelbanor minnesvärda bara för att vissa aspekter råkar samverka på ett sätt som gör att helheten fäster sig i långtidsminnet. Nivån AD 1185, också känd som “Bury My Shell at Wounded Knee”, från Teenage Mutant Ninja Turtles IV: Turtles in Time är ett bra exempel på en sådan nivå.

Turtles in Time tillhör en idag nästan bortglömd genre, nämligen beat ‘em ups, eller brawlers som vi är mer bekanta med dem idag. En nivå i en brawler tenderar vara kort och intensiv. Generellt introducerar varje bana nya spännande element medan spelmekaniken förblir densamma. Det är en fornlämning från arkadkulturen men som då och då gör instick i moderna tider i spel som Castle Crashers, Scott Pilgrim vs. the World: The Videogame och stundande Streets of Rage 4. Det finns egentligen inget speciellt med D 1885 men det finns tre element som gör att det likväl är en plats värd att lägga på minnet.

Spelets vilda västern-inspirerade, och också sista historiska nivå, utspelar sig på ett otroligt snabbt tåg. Detta tåg är såklart späckat med Shredders fotsoldater men en och annan stensoldat gör också gästspel. Dessa gör livet lite extra surt för våra ninja-sköldpaddor med en välriktad stålbjälke-käftsmäll vars kraft slår bröderna över banan medan de gör piruetter likt professionella dansöser.

Fotsoldater gömmer sig bland bland upphängda sombreros och ponchos, men Western-känslan blir som absolut starkast när dessa robotar kommer galloperande på häst i förgrunden, för att sen elegant lämna sin pålle för att äntra tågets vagnar. Det är också här som man kan se och höra hur väl musiken på denna banan fungerar med tåget galloperande tempo. Detta låtstycke tillsammans med tågomgivningen skapar en hektisk miljö som ständigt pressar dig framåt. Jag skulle ljuga om jag inte påstod att musiken är halva skälet att banan är så minnesvärd som den är.

LÄS MER OM VILDA VÄSTERN: Jag återbesökte Gun och förstod nostalgins förrädiska kraft

Teenahe Mutant Ninja Turtles IV: Turtles in TimeLängre fram i tåget skiftar sen dessa toner till bossmusik och det är här som Leatherhead gör entré, Turtle-universumets hillbilly-krokodil som försvarar sig med knogar, fyrfotade tacklingar och dolk-kastande. Ibland känner han även för att kasta krabbor omkring sig som hemskt gärna vill nypa i sköldpaddstår. Piruett-animationen som man gör av stålbjälke-träffar får man även återse om man kommer i vägen för bayou-mutantens viftande svans. Efter en rejäl omgång katana- och bo-träffar tappar sen cowboy-reptilen fotfästet och ramlar av tåget. Ouch.

Brawler-banor är som sagt korta, men kombinationen med musik, vilda västern-tema och en kul boss gör AD 1885 till en roande upplevelse. Den är förvisso över lika snabbt som den startade men det är en kul kort färd. Och då är det viktigt att komma ihåg att även den minsta av resor är värd att göra.