”Jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt”…

… och avverka mina motståndare på säkert avstånd.

Så fort tillfälle ges väljer jag att spela prickskytt eller sniper som det heter på engelska, och som vi oftare kallar det i spelkretsar. Att vara avvaktande och på håll bilda mig en uppfattning om situationen är precis hur jag vill spela mig igenom alla spel som erbjuder någon form av stridselement. Med koll på läget kan jag sen ta ner mina motståndare en och en tills jag känner mig trygg nog att fortsätta vidare. Ge mig ett krypskyttsgevär alla dar i veckan och jag kommer trivas som räven i lyan. Eller en schysst pilbåge fungerar också utmärkt, för den delen.

HÄNG MED I NYHETSSVEPET: Checkpoint 12.5

Varför då inte pröva lyckan som krypskytt under andra världskriget i Sniper Elite V2 Remastered? Eller är det kanske efter andra världskriget? Eller en alternativ dåtid? Jag blir lite osäker eftersom introsekvensen målar upp ett scenario som mina kunskaper om förintelsen varken kan bekräfta eller förneka. Nåja, det är inte så noga! Det viktigaste är att jag ska skjuta nazister.

I spelets tutorial introduceras jag för de olika element jag kommer behöva använda mig av för att klara min uppdrag: smyga, gillra fällor, krypa, och framförallt skjuta. Karaktären jag styr är någon hård snubbe med raspig röst och hans uppdrag är att assassinera betydande personer inom nazistarméns toppskikt. Jag beväpnas med ett snipergevär – vilket är mitt huvudsakliga vapen – men också ett automatvapen samt en pistol ifall det skulle dra ihop sig till närstrid. Och jag får lära mig att ta god tid på mig och ta andning, avstånd och vind i beaktning om jag vill vara säker på att träffa mitt mål. När jag använder mig av kikarsiktet på mitt gevär får jag möjlighet att hålla andan och därmed zooma in ytterligare. Siktet blir mindre och mer exakt och risken att missa minskar.

I Sniper Elite V2 belönas nämligen inte spelaren för att springa in guns blazing och meja ner motståndet. Ett sådant beteende leder i nio fall av tio till snabb död. Istället uppmuntras en att gillra fällor, hålla sig gömd och ta ut alla fiender från säkert avstånd.

Dock faller detta upplägg på att alla uppdrag får ungefär samma utgång. Oavsett om jag träffar eller inte när jag avfyrat mitt första skott låter det ju som bara den och samtliga soldater i närheten blir plötsligt varse om min exakta position och kommer strömmande mot mig. Resultatet blir väldigt mycket närstrider med lite för många motståndare på en gång. Min förväntning var att jag skulle agera just krypskytt medan någon eller några andra allierade skötte själva markstriderna, men det verkar vara helt och hållet upp till mig att ta mig an tyskarna. Karaktären jag spelar som blir någon slags infiltratör – eller kanske mer exakt en enmansarmé – snarare än en krypskytt.

Nu till den aspekt som får det här spelet att sticka ut från mängden. När jag använder mig av kikarsiktet på mitt snipergevär och avfyrar ett lyckat skott övergår spelet till bullet-time medan kameran följer kulans väg fram till och genom målet. Jag säger genom för det visas exakt var i fienden kulan går in och var den kommer ut. Ibland visas även en röntgenbild på vilka ben kulan krossar på vägen. Vad som till en början är ett kvitto på ett lyckat skott blir snart bara en billig gimmick – för det visas varje gång jag träffar. Jag är inte intresserad av att se exakt vilka ben och organ jag precis genomborrat; jag har fler nazister att avverka. Det hela gör att striderna stannar upp och att jag hinner glömma var någonstans på banan andra fiender befann sig när jag tryckte på avtryckaren. Inte ser det särskilt bra ut heller, eftersom de inte verkar ha gjort mycket åt spelets grafik sen det först gavs ut år 2012.

Om en tyckte att röntgen-effekterna i Mortal Kombat var coola så kommer en få sin bägare fylld i det här spelet.

I ett spel som belönar tålamod och försiktighet borde cover-mekaniken vara tipptopp. Istället känns det styltigt och är ibland svårt att veta exakt när skydden gäller och inte. Mer än en gång sitter jag gömd i god tro att jag är dold för mina motståndare men blir plötsligt attackerad av en soldat som från ingenstans lägger märke till mig. Jag vet inte vad det är som gör att fienderna ibland ser mig även fast jag befinner mig bakom ett skydd och ibland inte bryr sig överhuvudtaget när jag kommer dundrade uppför en trappa med draget gevär.

FÖLJ VÅRA SPEKULATIONER INFÖR E3: Inför E3 2019: Ubisoft

Jag hade väntat mig att åtminstone tycka lite om ett spel med sniper i titeln. Men med tanke på hur mycket närstrider som förekommer känns det som vilket annat shooter-spel som helst, och inte ett som fokuserar på just krypskytte. Röntgenanimationerna är ren våldsporr som hämmar mer än gynnar, uppdragen är repetitiva, cover-mekaniken är osammanhängande och grafiken är ful. Med det sagt kan jag inte komma på en enda vettig anledning till varför du borde köpa det här spelet. Jo, förresten! Om du behöver något som kan ge spelvåldslobbyn mer vatten på sin kvarn kan du presentera dem för Sniper Elite V2 Remastered.