Spelminnen från 70- och 80-talet: Del 1
När jag var en liten grabb och tog mina första staplande steg som gamer såg världen inte riktigt ut som idag – det fanns inga mobiltelefoner och TV-apparaterna såg ut som Svamp Bob Fyrkant. När vi idag snackar fotorealism och VR var vi i slutet på 70-talet hänförda över Magnavox Odyssey där färgmöjligheten bestod av en plastfilm man satte framför sin TV. Beväpnad med en pistol kunde man skjuta pixlar som åkte omkring på dumburken, löjligt coolt tyckte mitt femåriga jag och önskade att konsolen inte var min kompis ägodel, utan min.
Längtan blev inte mindre när en klasskompis fick den sprillans ny Atari VCS, senare känd som Atari 2600. Denna skönhet i plast och trä hade många ”riktiga” spel med färg och ljud och vi spelade dagarna i ända. Favoriten var Indy 500 där man kunde spela två spelare samtidigt och det gällde att ta sig runt en banan på snabbast möjliga tid. Banan var inte större än att man såg hela på skärmen samtidigt, men det bidrog till spänningen. En rolig detalj på den tiden var att nästan alla spelkassetter skulle marknadsföras med budskapet att de hade massor av spel, 50 varianter på en kassett var inte alls ovanligt. Att det sedan endast var ytterst små varianter på huvudkonceptet var inte så viktigt. Många indiespel plockar än idag idéer från de klassiska Atari-spelen och i mina ögon är många av den tidens omslag några av de snyggaste som någonsin gjorts.
1982 var året då jag äntligen fick mitt första egna videospel, Game & Watch Snoopy Tennis tillverkat av Nintendo. Ett ganska simpelt spel där man ska returnera en tennisboll genom att placera sig rätt och trycka på en knapp när bollen nådde ens racket. Grafiken var vida överlägsen Atari 2600, men det berodde på att den byggde på en teknik där man ”växlar” mellan olika bildlager av för-ritade figurer. Det kunde tydligt ses i från vissa vinklar, men vad gjorde det när det såg så coolt ut. Att den dessutom visade tiden och kunde agera väckarklocka var gräddan på moset och mina nallar åkte illa kvickt ut och ersattes av Snoopy-spelet.
Nintendo tillverkade otroligt många varianter som byggde på den tekniken, där de fetaste var byggda som små arkadkabinett. Min kusin hade lyckan att få ett sådant i form av Donkey Kong JR och man kan ju lugnt säga att han var min ”favoritkusin” just då, hehe. Vi spelade det otroligt mycket och bara att se bilden på ett ger mig rysningar.
Efter Game & Watch-spelens storhetstid gjorde två legendarer sitt intåg på den Svenska marknaden, vilka de var kan ni nog gissa! Men mer om det i del 2…
Kommentarer