Jag har alltid varit fascinerad över den här märkliga jordbruk- och livssimulatorgenren som blivit populär igen de senaste åren. Spel som Harvest Moon, Stardew Valley, Animal Crossing och My Time in Portia etc. Vad säger det om våra moderna liv när något av det bästa vi vet i ett spel är att få rensa ogräs, vattna plantor och röja stenar efter ett schema? När vår splittrade vardag blir allt mer svårare att hålla koll på är det kanske den typen av avslappnande handlingar vår organisationstörstande hjärna behöver?

Stranded Sails är en lite annorlunda variant av genren. Spelet börjar med att din karaktär blir skeppsbruten på en mystisk ö. Ditt mål är att bygga en liten by för dig och dina skeppskompisar genom att samla resurser, odla grönsaker och utforska närliggande öar. Det är en enkel premiss som fokuserar på några få spelmekaniker åt gången, men utan att egentligen göra någon av dem exceptionellt.

Den stora skillnaden mellan Stranded Sails och de flesta andra genrekollegor är att Stranded Sails är en mycket mer fokuserad upplevelse. I till exempel Stardew Valley är det lite upp till dig själv som spelare vad du vill hitta på och vilka spelmoment du vill fokusera på, men i Stranded Sails är det alltid huvuduppdraget, och dess övergripande mål att bygga en båt, som för dig framåt. Det gör spelupplevelsen helt klart mer fokuserad, personligen uppskattar jag det, men för många går det säkert emot hela temat med genren.

MER RECENSIONER: Outer Worlds

Visst, vill du ta en dag att bara fiska eller samla resurser kan du göra det, men förr eller senare behöver du ta tag i nästa mål i uppdraget. Ofta handlar det om att paddla till en av de närliggande öarna för att hitta ett svärd eller öppna en kista. Det är sällan särskilt intressant men i första delen av spelet är det spännande att få utforska nya miljöer. Däremot tappar spelet fart senare i berättelsen när du ofta behöver återvända till samma platser om och om igen.

Stranded Sails: Explorers of the Cursed IslandsLikt andra spel i genren har du en stamina-mätare som du hela tiden måste hålla koll på, och tar den slut vaknar du upp i din säng med bara halva mätaren fylld. Det kan vara intressant att sätta begränsningar i hur mycket du kan göra i såna här spel, men i Stranded Sails, ett spel som fokuserar så mycket på att utforska, är det mer ett störningsmoment än något som tillför något. Som tur är kan man senare i spelet komma runt det genom att laga mat som fyller på mätaren och genom att snabbt ta sig till platser man redan besökt.

Just matlagningen är ytterligare en central del av spelet. Genom utforskning hittar du råvaror som du sedan kan använda för att upptäcka recept. Det är ett roligt system där du kan fylla på med allt mer avancerade recept som ger mer energi per måltid. Tyvärr är sättet du upptäcker recepten på ett förvirrande kaos av trial and error där du helt enkelt provar olika ingredienser mot varandra för att förhoppningsvis komma på en maträtt. Det hela görs ännu värre av att menyer är krångliga och ointuitiva på en spelkontroll (Stranded Sails finns även för touchskärmar genom Apple Arcade).

Stranded Sails: Explorers of the Cursed IslandsKrångliga menyer går igenom hela spelet och i hur du väljer vilka verktyg du vill använda dig av. Det tar alltid några sekunder för länge för att hitta till spaden eller hinken, och inget är märkt på ett sätt som ger dig en bra överblick. Det tog mig lite för lång tid än vad jag vill erkänna innan jag insåg hur menyerna för just verktyg hängde ihop med varandra.

Det är svårt att inte hela tiden använda sig av Stardew Valley som referens. Där finns samma fokus på jordbruk och att utforska. Och precis som i Stardew Valley lägger Stranded Sails stort fokus på att lära känna dina skeppskamrater som likt dig själv blivit strandsatta. Efter att du hittat dem och byggt en liten hydda åt dem kan de hjälpa dig med att skapa verktyg och ge dig uppdrag samtidigt som du lär känna dem lite bättre. Tyvärr är ingen av dem särskilt intressanta, till skillnad från de välgjorda karaktärerna i Stardew Valley.

Senare i Stranded Sails introduceras även en begränsad stridsmekanik som i princip går ut på att bara trycka på attack likt ett Zelda-spel. Det är funktionellt men inget mer, och hade utan problem helt kunnat skippas om man istället fokuserat mer på pusselelementen i spelet.

Och det sammanfattar Stranded Sails ganska bra. Det är ett anspråkslöst spel som fokuserar på några få spelelement och gör det ganska bra. Vissa delar känns onödigt utdragna och en del menyer och spelmekaniker är onödigt krångliga, men kan man komma förbi det hittar man ett charmigt litet indiespel som i grunden är ganska underhållande.