Att få utforska okända platser har varit en grundsten i spel sedan urminnes tider. När det outforskade ligger framför oss framkallas en känsla av att vilja ta del av mysteriet och det är precis den som gör att jag tar de första stegen i The Gunk med stor nyfikenhet.

Karaktärerna Rani och Beck landar med sitt skepp på en mystisk planet, dom är i desperat behov av resurser för att ha råd med det mesta och en energikälla på denna nya planet verkar lovande. Sedan nystas äventyret och mysteriet upp i ett behagligt tempo under dom cirka tre timmar som spelet är på. På Ranis, som är karaktären du styr, ena arm sitter det en slags handske med imponerande egenskaper (och det gulliga namnet Pumpkin) där möjligheten att suga upp resurser är den som används allra mest. Den mystiska planeten är nämligen full av en slags gegga, en rödsvart förorening som förpestar den annars undersköna världen, och när man fått bort den från ett område blomstrar livet där igen och man kan börja ta itu med de miljöbaserade pussel som måste lösas för att komma fram. Det är ett linjärt äventyr, men för att ta sig till nästa punkt måste man pussla lite, finna en väg vidare. Det är väldigt enkla pussel, men ger ändå en bra variation och är lite lagom kluriga på ett kul vis.

Vi måste redan nu prata om The Gunks största styrkor, och det som gör spelet till något jag tycker man ska uppleva; först och främst är det en ganska spännande story som avtäcks mer och mer, den är välskriven i dialog mellan de två karaktärerna och framförandet är bra. Men det som lyser starkast här är miljöerna och det visuella. Områdena må först vara grå och förorenade men i takt med att de imponerande partikeleffekterna sugs upp så blomstrar landskapen till liv med en bred fana och färger. Det är otroligt fint att vila ögonen på, och alltifrån design till det tekniska är snudd på full pott. För att komma från en förhållandevis liten studio är The Gunk ett riktigt imponerande tekniskt bygge.

LÄS MER: Klart du hinner spela Steamworld Dig

I övrigt är The Gunk fyllt av ett par bra idéer som aldrig riktigt når sin potential. Förutom att längden gör att spelets omfång känns lite begränsat är det ändå inte dess svagaste punkt, utan det är att en hel del annat känns lite halvfärdigt. Här finns bland annat en del resurser att samla på sig som man kan uppgradera sin handske med, men förutom en enda uppgradering är de andra sådana som inte behövs. Känslan av att vissa saker i spelet inte är riktigt fullt utvecklade infinner sig lite till och från där det helt enkelt känns som att spelets, åtminstone i sitt innehåll, inte helt blev färdigutvecklat. Att det helt saknar sidouppdrag eller någon form av hemligheter gör mig inte så mycket, men när resurserna som planeten är fullspäckad med bara används tidigt för en enda obligatorisk uppgradering känns det tyvärr som att man bara glömde bort den delen eller inte hade tid eller idéer att göra något mer av det.

Därför är det synd att The Gunk, trots sin väldigt imponerande visuella presentation, inte riktigt når hela vägen fram för att bli en riktig klassiker på samma sätt som t.ex. Steamworld Dig från samma studio. För trots nämnda tillkortakommanden är det som sagt en fröjd för ögonen och ändå ett fint litet äventyr som tar med en på en spännande resa. Hade man bara lyckats utveckla några av spelets element lite mer hade detta definitivt kunnat bli något alldeles extra, och inte bara en snabb vistelse på en vacker planet full med kluttar av illvillig och efterhängsam gunk.