Att redan under årets första månad få chansen att spela och skriva om ett spel som redan nu känns som en solklar kandidat till årets bästa strategispel, är en ynnest. Jag pratar naturligtvis om det hett efterlängtade strategispelet Wargroove, som presenterades redan i samband med Nintendo Switchs lansering i början av 2017. Med fokus på klassisk strategi utan ingrepp i form av tur och RPG-element, där Advance Wars-serien fått fungera som ledstjärna hamnade det snabbt högt upp på många strategiälskares önskelistor.

Som tur är släpptes det aldrig 2017 eller 2018 för den delen! Ganska snabbt insåg utvecklarna Chucklefish att där fanns en stor potential i det som redan var ett hyfsat färdigt spel och tog det kloka beslutet att bygga ut och göra ett långt mer omfattande spel.

Wargroove anno 2019 är fullproppat med godis i form av en inbyggd editor där du med samma verktyg som utvecklarna själva använder kan bygga allt från enkla kartor att slåss på, till fullödiga kampanjer med utvald musik, dialog, mellansekvenser och avancerade skript. Basen är dock Wargrooves 30-timmars solokampanj som också dubblerar som träning att lära sig spelets alla finheter, ett arkadläge där du fritt kan välja med vilka karaktärer, fraktioner och kartor du vill spela och sist men inte minst pusselläget där du har en omgång på dig att lösa en specifik uppgift.

Vill du spela med andra kan det göras lokalt med upptill fyra andra spelare på en Nintendo Switch eller om du föredrar att spela över internet kan det göras antingen mot främlingar eller inbjudna vänner. En kul liten bonus som är ovanlig numera är asynkront spelande, där du gör ett drag och sedan skickas det till din motståndare som gör sitt drag när han/hon har tid och så vidare. Du kan ha flera sådana spel öppna och det är riktigt mysigt att långsamt lira mot någon utan tidspress.

Slutligen finns där en charmig encyklopedi som sakta men säkert låses upp under spelets gång. Den innehåller massor med info om allt från terräng till spelets olika fraktioner, både i form av spelteknisk information och historier från världen där allt utspelar sig. Här har de verkligen tagit sig tid att skriva både roligt och intressant, vilket gör att man längtar efter att låsa upp fler sidor och därmed få en större inblick i Wargrooves fascinerande lilla värld.

Det självklara valet att starta med är solokampanjen där man främst får följa den unga drottningen Mercias kamp mot den ondskefulla Valder som är ledare för den snötäckta region Felheim. Under resans gång får du både nya vänner och fiender som introduceras via små välgjorda mellansekvenser. Även om inte själva historian är jättekomplex skänker dialogerna och en väl utarbetade bakgrundshistoria för varje karaktär intimitet och spänning, vilket lyfter helheten ett par snäpp. Resten sköter den helt underbara pixelgrafiken av modernt 16-bitarssnitt, som genomsyrar allt från menyerna till de intrikata karaktärsmodellerna. Chucklefish har verkligen lyckats att skapa fyra distinkta fraktioner av högsta möjliga pixelklass. Varje enhet är i sin tur distinkt utformade så att man lätt kan skilja bågskyttar från de med lansar oavsett vilken fraktion de tillhör. Även den musikaliska kvaliteten är hög med ett flertal fina kompositioner, men här hade jag nog önskat mer av det goda då variationen tryter en del.

Naturligtvis skulle allt falla ihop som en pannkaka om inte den strategiska biten håller måttet. Även här levererar Wargroove fullt ut med en kompetent AI som gör varje omgång spännande. Har du sovit dig igenom råden du får med jämna mellanrum kommer AI:n väcka dig tämligen abrupt. Det gäller verkligen att nyttja allt från terräng till olika enheters specialiteter, där till exempel gulliga hundvalpar sköter sin roll som spejare allra bäst från toppen av berg eller kullar. En fiende du inte kan se kan du inte heller anfalla och då hamnar du direkt på minus. Där finns många saker att lära sig för att bli effektiv på slagfältet.

MER STRATEGI: Mutant Year Zero: Road to Eden

Då spelet bygger på Advance Wars eminenta system, är felet alltid ditt om du förlorar. Allt är med vilje förenklat ner till strategins hörnstenar med slagfält som alltid är tydliga utan att bli röriga, där varje enskilt drag har stor betydelse. I mångt och mycket som ett parti schack, där den som utnyttjar sina resurser bäst vinner. Det är därför jag njuter av att spela den här typen av spel, men aldrig lyckas komma in i titlar som Total War-serien där allt är så rörigt och överdrivet komplicerat.

Ovan är en liten mellansekvens som ”triggas” när en röd enhet når bron. Mitt första försök med spelets scripting och Cut scene editor!

Utöver spelbiten bjuder Wargrooves maffiga editor på nästan obegränsat med möjligheter att skapa en egen kampanj precis så som du vill ha den, med hjälp av alla de bitarna som redan finns. Lite som ett set med Lego där du kan bygga vad du vill med de bitar du har, men inte göra egna. Jag har redan ägnat många timmar åt att leka med script och bygga mina egna mellansekvenser. Det finns tyvärr fortfarande en del buggar kvar i editorn, men Chucklefish har redan gått ut och meddelat att de ska fixas snarast.

MER KRIG: Ace Combat 7: Skies Unknown

Även om du har noll intresse av att skapa din egen kampanj eller karta är det ändå ett stort plus då det redan finns massor av spelarskapat innehåll att ladda ner och spela. Och då allt är cross-plattform och cross-play mellan PC, XBONE och Switch kommer det knappas saknas varken nya kampanjer/kartor att lira på eller motståndare i spelets flerspelarläge.

Det är svårt att inte bli lycklig av ett så kompetent och väldesignat spel som Wargroove, speciellt inte om du är ett fan av förlagorna. För en väldigt låg summa kronor (just nu 179 kr) får du helt enkelt mängder med mysig strategi i sällskap av en uppsjö av coola karaktärer och nästan gränslösa möjligheter att skapa din alldeles egna historia inom ramen för spelets väggar.